Norska reaktionen på svenskens astma
Uppdaterad 2016-12-05 | Publicerad 2016-12-03
Halfvarsson fick frågor om sin medicinering efter andra raka segern
LILLEHAMMER. Efter andra segern i rad fick Calle Halfvarsson svara på frågor om sin astmamedicin.
Frågorna kom från norska journalister, som inte tidigare känt till Calle Halfvarssons astmadiagnos.
Inte oväntat enligt svenska skidlandslagets ledning som hållit astmautbildning för sina åkare.
– Jag tycker inte att någon ska behöva stå till svars för att man har en sjukdom som man får en medicinsk behandling för, påpekar läkaren Per "Pliggen" Andersson.
Efter förra säsongens sjukdomar fick Calle Halfvarsson i somras en av förklaringarna till alla bakslag.
Han har drabbats av ansträngningsastma.
Inför säsongen berättade han för svensk media om den svåra tajmingen då diagnosen kom mitt i den astmadebatt som brutit ut i Norge, där det framkommit att norska ledare rekommenderat astmamedicin till friska åkare.
Sedan i somras medicinerar Calle Halfvarsson för sin astma, han använder kortisonspray.
Calle Halfvarssons framfart i Lillehammer har väckt sporadiska reaktioner bland norska skidfans.
Expressen berättade under lördagen att tidningen tagit emot mängder med mejl. Sportbladet har också fått en del mejl, men de handlar mer om svensk medias bevakning av astmafrågorna och det som ska uppfattas som den svenska synen på norska åkare som har astma.
"Och hur är det med bruk av astmamedicin? Är det lika tveksamt som tidigare? Eller är det inte så tveksamt längre i och med att Calle Halfvarsson har astma" skriver en läsare.
"Skulle inte bry mig"
Den svenska skidstjärnan, som vann sprinten i fredags och lördagens millopp i fri stil, har själv inte hört något.
– Jag har inte fått några reaktioner alls. Skulle jag få några reaktioner skulle jag inte bry mig heller, säger han.
Sportbladet tog hjälp av norska tidningen VG:s krönikör Leif Welhaven, som skrivit mycket om astmadebatten i Norge, för att sondera uppfattningen i grannlandet.
– Det är viktigt att hålla tungan rätt i mun i astmadebatten. Det här fallet handlar om en utövare som har diagnostiserats med astma och som medicineras i samråd med läkaren. Det gör också flera norska utövare. Kärnan i den infekterade debatten om norsk medicineringspraxis handlar om något annat. Den tar upp det medicinskt etiska i att ge astmamedicin till utövare som inte har en astmadiagnos, samt bruket av nebulisator en apparat som normalt förknippas akutsituationer på sjukhus, anser Leif Welhaven.
Expressen har fått mejl från norrmän som är upprörda och anser att Calle är så bra nu på grund av astmamedicinen. Sportbladet har också fått mejl. Är din uppfattning att norska skidfans misstänkliggör Calle Halfvarsson?
– VG känner inte till att Halfvarssons astmamedicinbruk har varit något stort tema bland norska skidanhängare, sen finns det säkert personer som reagerar på det.
Har återkommande problem
De svenska åkarna har under hösten – herrarna i Toblach, damerna i Torsby - haft en kortare utbildning om astma och astmamediciner. Detta för att ha kunskap och kunna bemöta de frågor som kommer.
Hur ser du på att frågorna kommer nu efter två segrar av Calle Halfvarsson?
– Jag tycker att det är oetiskt att inte ge en person som har en medicinsk diagnos och symptom som är förenliga med den medicin. Sen spelar det ingen roll om man är längdåkare eller kontorsarbetare, säger Per "Pliggen" Andersson och påpekar:
– Det är olyckligt att den här debatten nu går åt ett håll när man ska undanhålla längdskidåkare en behandling för en adekvat diagnos.
Dispens behövs inte
Landslagsläkaren förklarar varför Calle Halfvarsson behöver astmabehandling.
– Calle hade återkommande infektioner, han hade svåra problem efter tävlingarna. Vi vet att en astmadiagnos är förknippad med en ökad infektionsbenägenhet. När diagnosen väl var ställd är basbehandlingen en kortisonspray. Astma är en kronisk inflammation i luftrören. Den måste man får ner.
Tar han luftrörsvidgande också?
– Nej.
Så här säger Calle Halfvarsson själv om medicineringen:
– Jag har inte en astma som gör att det känns att luften stryper sig, det är mer att jag får som sår i luftrören. Och så har jag en slags kronisk bihåleinflammation. Jag måste ta medicinen och blåsa ut genom näsan för att den ska gå via näsan.
Medicinen är tillåten att använda utan dispens. Det finns inga gränsvärden sett till doser.
Enligt Per "Pliggen" Andersson tar Calle Halfvarsson terapeutiska doser, det vill säga doser som följer de riktlinjer som finns i FASS.
Finns den någon form av prestationshöjande effekt av den medicin han använder?
– Nej, det gör det inte.
DET HÄR ÄR ASTMA
Är en kronisk inflammation
Astma är en kronisk inflammation i luftvägarnas slemhinnor som gör att musklerna runt luftrören lättare drar ihop sig och att slemhinnan i luftrören svullnar. Detta leder till att luftflödet till lungorna begränsas.
Man delar in astma i två undergrupper: allergisk astma, vanligt hos ungdomar och barn och den utlöses när de kommer i kontakt med ämnen (pollen, kvalster, pälsdjur med mera) som de är överkänsliga mot.
Icke-allergisk astma är vanligast hos vuxna och utlöses av luftvägsinfektioner, kall luft, vissa läkemedel, irriterande ämnen och fysisk ansträngning.
Hur vanligt är astma?
I Sverige har 8 till 10 av 100 personer någon form av astma. Astma är vanligare bland elitidrottare och vanligt förekommande i skidåkningen. Detta beror delvis på att åkarna utsätts för miljöer som är påfrestande för luftrören.
Enligt den norska tidningen VG har 42 av 61 norska OS-medaljörer från 1992 och framåt haft astma.
Men att ställa diagnosen astma för en elitåkare är inte alltid enkel, det finns bristfällig information. Och före behandling (före medicin) krävs en diagnos.
– Att inandas kall och många gånger torr luft under lång tid med väldigt höga ventilationstal skapar en förändring i luftvägarna hos de flesta. Vi vet att man även hos friska åkare som inte har haft en astmadiagnos sannolikt orsakat en av hård träning i kallt väder under många år, säger Per ”Pliggen” Andersson.
Hur fungerar medicinen?
Det finns olika sätt att medicinera mot astma. Det vanligaste är att använda luftrörsvidgande medicin eller kortison eller en kombination av båda. Den luftrörsvidgande medicinen vidgar luftrören genom att binda till sig speciella ”mottagare” i luftrören, så kallade beta-2-receptorer. Då går en signal till luftrörens muskler att slappna av och luftrören vidgas. För att få medicinen i Sverige krävs en diagnos.
Effekt på friska åkare
I Norge har det framkommit att friska åkare erbjudits och tagit astmamedicin vid problem med luftrören, utan att ha astma. Man hävdar i Norge att åkarna
erbjuds det i ett förebyggande syfte, för att på sikt inte skada sina luftrör? Något svenska experter kommenterar så här:
– Vad jag vet finns det ingenting i litteraturen där man har undersökt det. Ett väldigt grundläggande sätt att jobba som doktor är att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och detta menar jag är experimentell medicinering, säger Per ”Pliggen” Andersson.
– Jag vill säga att det inte finns studier som visar att astmamediciner på friska individer förebygger uppkomsten eller insjuknande av astma, säger Nikolai Stenfors, astmaspecialist vid Umeå Universitet och Östersunds sjukhus.
Finns det en prestationseffekt för friska åkare?
Enligt flera experter finns det ingen prestationsförhöjande effekt av astmamedicin på friska åkare.
– Det finns flera studier som visat att det inte är prestationshöjande, säger Nikolai Stenfors.
Han påpekar dock att OM man intar luftrörsvidgande medel i mycket höga doser, 20–30 gånger så höga som rekommenderad dos, finns enstaka studier som visar att friska individer förbättrar sin prestationsförmåga:
Mellan 2005 och 2007 publicerades några studier som visade att Salbutamol-tabletter (=Ventoline) ökade kapaciteten att genomföra 30 sekunders maxtest på testcykel, med andra ord den anaeroba förmågan.
– Skulle en skidåkare teoretiskt få ökad anaerob kapacietet på kort sikt får man betala det med att man höjer mjölksyrahalterna, säger Lars Larsson, docent i lungmedicin.
År 2000 publicerades ett par studier som visade att Ventoline tabletter ökade förmågan/uthålligheten att testcykla på 80% av max kapacitet. Utan salbutamol kunde friska frivilliga cykla mellan 23–28 minuter och efter att ha intagit Salbutamol lyckades de cykla 30–34 minuter.
– Jag kan tycka att dessa studier talar för att höga doser luftrörsvidgande astmamedicin i tablettform kan öka uthålligheten hos friska individer, kommenterar Nikolai Stenfors.
2014 publicerades en dansk studie som visade att inhalation av 30 doser Bricanyl förbättrade muskelstyrkan och sprintförmågan.
WADA:s regler gällande astma-medicinering
Alla astmamediciner med beta-2-stimulerare, kräver dispens, förutom:
Inhalerad salbutamol (maximum 1 600 mikrogram under 24 timmar). Wada har under hösten ändrat reglerna vilket från och med nästa år innebär att man får använda max 800 mikrogram var tolfte timma.
Inhalerad formoterol (maximum 54 mikrogram under 24 timmar); och inhalerad salmeterol för terapeutiskt bruk i enlighet med tillverkarnas rekommendationer. (Här finns ingen maxgräns då den ändå inte går att mäta i urinprov).
Förekomsten i urin av salbutamol överstigande 1 000 ng/ml (motsvarande 1 mikrogram, att jämföra med Sundby som hade 1,3–1,4 i sina prov) eller formoterol överstigande 40 ng/ml antas inte vara ett avsiktligt terapeutiskt bruk av substansen och betraktas som ett positivt analysresultat såvida idrottsutövaren inte, genom en kontrollerad farmakokinetisk undersökning, påvisar att det onormala resultatet berodde på bruket av en terapeutisk dos upp till ovan angiven maxgräns.
Så här säger RF om astma
Exempel på inhalationspreparat som innehåller salbutamol är Airomir, Buventol, Combivent och Ventoline. Formoterol ingår i bland annat Oxis och salmeterol i Seretaide, Seretide och Serevent.
För inhalationspreparat som kombinerar ovan nämnda beta-2-stimulerare med kortison krävs heller ingen dispens. Ett vanligt sådant preparat är Symbicort.
Observera att övriga beta-2-stimulerare i inhalationsform (t.ex. Bricanyl (vanligast i Sverige) liksom alla beta-2-stimulerare i andra beredningsformer
alltid kräver dispens. Inhalerad kortison (till exempel Pulmicort) är inte dopingsklassat.
Så gör åkarna i svenska skidlandslaget
Flera åkare som Anna Haag, Johan Olsson, Calle Halfvarsson, Marcus Hellner, Ida Ingemarsdotter har astma och tar mediciner för det. När det gäller doser säger skidlandslagets läkare Per ”Pliggen” Andersson så här:
– Behöver en åkare en dosering som är över de terapeutiska doserna, det vill säga de doser som vi normalt ger till alla i befolkningen tycker inte jag att han ska vara med och träna eller tävla, säger svenska skidlandslagets läkare Per ”Pliggen” Andersson.
– Jag skulle inte behandla en person som kommer till mig med luftvägsbesvär om vi inte har en tydlig diagnos. Då skulle den åkaren få stå över den tävlingen. Det är så vi har hanterat det hittills, säger Per ”Pliggen” Andersson.
Källor: Wada (World Anti-Doping Agency, Riksidrottsförbundet, Astma- och Allergilinjen, Vårdguiden)
Petra Thorén och Erik Karlsson