”Jag är så stolt”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-06-08
Sportbladet på plats när Söderling hyllades i natt
PARIS. Robin Söderling föll tungt mot Roger Federer i sitt livs första Grand Slam-final.
I natt firades han som en hjälte.
– Jag är väldigt stolt. Jag finner inte ord, säger flickvännen Jenni Moström.
När eftermiddag blivit kväll lämnade Robin Söderling Roland Garros för att träffa nära och kära på trendiga restaurangen La Cantine vid rue du Faubourg Saint Honoré i centrala Paris.
Väl på plats blev det en drink i baren innan succésvensken och hans stora följe satte sig till bords för att äta det som kan liknas vid en segermiddag.
”Blev inte utspelad”
Robin Söderling var ensam om att inte se sig själv som kvällens stora hjälte. Han kom till Paris som 25:a på världsrankningen och lämnar i dag den franska huvudstaden som nummer tolv.
– Finalen är ju den match man helst vill vinna, säger Robin Söderling till Sportbladet, som var enda tidning på plats.
Tränaren Magnus Norman, flickvännen Jenni Moström, föräldrarna Bo och Britt-Inger Söderling, fystränaren Ali Ghemer, sparringpartnern Johan Kareld, juniormästaren Daniel Berta och de övriga i sällskapet pratade inte om finalförlusten mot Roger Federer, 1–6, 6–7, 4–6.
I stället minns de segrarna mot David Ferrer, Rafael Nadal, Nikolaj Davydenko och inte minst den osannolika vändningen i semifinalen mot Fernando Gonzalez.
– Det här är ändå en fantastisk prestation. Det är inga dåliga spelare han har vunnit över och i finalen blev han i alla fall inte utspelad, säger Bo Söderling.
Magnus Norman var lika nöjd och väntar med analysera finalen med Söderling.
– Vi har absolut anledning att fira. Jag är i alla fall inte besviken. Att Robin skulle gå till final var otippat, säger han.
”Bättre hela tiden”
Roger Federer spelade i det närmaste felfritt och tvingade Robin att röra sig i både djup- och sidled. Svensken fick aldrig utrymme att spela det aggressiva baslinjespel som tog honom till finalen.
– Det kändes som att han var bättre hela tiden. Tiebreaket i andra set grisade jag till mig. Federer var för bra.
Hur kändes det att kliva ut på centrecourten?
– Det är klart att det inte var som inför vilken match som helst, men jag var inte speciellt nervös, säger Robin Söderling.
Vilket är det starkaste minnet du tar med dig från Paris?
– Segern mot Nadal. Jag gjorde det som förväntades vara omöjligt, slog honom i en femsetare på grus. Den matchen kommer jag alltid att komma ihåg. När jag får distans till det här kommer jag inte att känna mig som en förlorare, säger Robin Söderling.