”Fusk? För mig finns inga genvägar”
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-08-06
Johan Wissman om rekordslakten, dopning och jakten på att bli bäst
Två svenska rekord samma sommar och han siktar på ett tredje i DN-galan.
Men Johan Wissman står lugn som en filbunke mitt i mediabruset och bland alla ryggdunkare.
– Jag är väl inte typen som hetsar upp mig och försöker väl själv tona ner det hela. Det är ju inte nu jag ska vara som bäst. Det här är bara ett steg på vägen, säger skåningen.
Det säger han trots att han smällt upp dörrarna till den stora friidrottsscenen i sommar.
En sommar då de största namnen på 400 meter tvingats lära sig ett nytt och tala med respekt om lintotten från Skåne. Amerikanska världsettan Jeremy Wariner är säker på att det blir ett nytt svenskt rekord i morgon i DN-galan.
– Är det bra förhållanden springer han under 45 sekunder, säger Wariner, som både är regerande olympisk mästare och världsmästare.
”Bäst om två, tre år”
Och Johan Wissman talar om att det bara är ett steg på vägen.
Kaxigt är bara förnamnet.
– Ja, men samtidigt är jag bara ärlig. Och det finns ingen kaxig ton i det jag säger. Jag har nått jättebra resultat i år och gått under både nordiska och svenska rekordet på 400 meter. Men jag känner att jag fortfarande bara kommit en bit på vägen för att nå dit jag vill nå. Det är inget som säger att jag ska vara bäst i år, utan om två, tre år. Även om man aldrig kan vara säker. Men det är dit jag siktar och det känns som jag har större potential än jag fått ut.
Men du tävlar i en gren där det alltid ansetts omöjligt för en liten vit kille från Sverige att konkurrera på allvar?
– Ja, men det snacket har aldrig hindrat mig i min målsättning. Det har snarare pushat mig. Just att många tror att det är omöjligt. Det är upp till mig att motbevisa det för det som inte tror att jag klarar av det. Det handlar bara om vilka förutsättningar man har och vad man tror är möjligt. I USA är det självklart att man kan bli bäst i världen i sprint. Fråga vilken amerikansk tioåring som helst. Redan där är det stor skillnad i utgångsläget mot en svensk tioåring. Det är exempelvis rätt märkligt att Sverige ett av de ledande länderna i världen i en sport som bordtennis. Men det har gjorts förr och därför vet alla att det är möjligt. Det sitter i skallen.
”Vi är otroligt seriösa”
Vad gör dig så övertygad att du kan bli bäst?
– Då jag höll på med 200 meter trodde jag inte på det. Inte för att jag är svensk, utan för att jag visste inom mig att jag inte kunde bli bäst. Men på 400 meter har jag bättre förutsättningar. Där ser jag inte någon större skillnad på mig och de andra som håller på. Ta en sån som Jeremy Wariner. Inte för jag vill påstå att jag är lika bra, men inget säger att jag inte kan bli det. Jag har lärt mig att ta ett steg i taget. Först ville jag bli bäst i Sverige, sedan fightas med de bästa i Europa och sedan ta mig an de allra största. Jag vill alltid ännu längre.
Det finns ju utländska betraktare som tvivlar på det svenska friidrottsundret. Som tror att svenskarna hittat något hittills oupptäckt dundermedel?
– Vi har ju hittat något också. Vi friidrottare pratar om det ibland. Men det handlar om att vi är otroligt seriösa och målmedvetna idrottare. Vi har också väldigt bra tränare. Det kommer upp talanger som hittar sitt sätt att träna sig uppåt. Det är bara att se hur jämna vi svenskar är under en säsong.
Och garanterat inget fusk?
– Nej, det är bara att titta på hur utvecklingskurvorna sakta rört sig uppåt. Det är bara hård träning och att vi ofta lyckas undvika skador. Ingen har tagit någon genväg.
– Jag tror vi föds in i den moralen i Sverige. Vi håller inte på med idrott för att få uppmärksamhet och tjäna pengar. Jag tror inte någon skulle tillåta sig själva att fuska sig till något. Det finns ingen tillfredsställelse i det. För mig finns inga genvägar. Ska jag nå ett OS- eller VM-guld då är det genom hårt slit. Om man fuskat sig till det är det inte samma sak.
Hur många tror du dopar sig i dagens friidrott?
– Jag har faktiskt ingen aning. Jag ville inte ens tänka på det. Jag hoppas bara att jag tävlar på samma villkor som de jag möter.
400 meter – en höjdpunkt
Johan Wissman tar ytterligare ett kliv på sin väg mot stjärnorna i DN-galan. Många ser fram mot 400-metersloppet som en av galans höjdpunkter.
– Men jag ser mig inte som någon stjärna än. Jag är inte ens bäst i min gren. Men jag vet att jag kan springa snabbt i varje lopp och att planeringen är gjord så att jag ska vara som allra snabbast i VM. Och jag vet att jag kommer springa snabbare än 45,03.
Det svenska rekordet på 400 meter är numera Sveriges yngsta.
Eric Josjös 45,63 stod sig i 20 år innan Jimisola Laursen lyckades knäcka det med sina 45,54 i VM i Edmonton 2001.
Sex år senare är rekordet hotat varje gång Johan Wissman springer.
SÅ HAR SVENSKA REKORDET SÄNKTS
Svenska rekordet 400 m: