Drottningens Återkomst

Martina Hingis om succécomebacken: ”Något saknades i mitt liv”

MADRID

I januari var hon 349:a på rankingen.

Nu är hon i Madrid för att - som en av världens åtta bästa tennisspelare - slåss om miljonerna i WTA-slutspelet.

Sportbladet drog till Spanien för att träffa idrottsvärldens snabbast stigande stjärna.

- Något saknades i mitt liv. Om jag varit helt lycklig hade jag nog inte gjort comeback, säger Martina Hingis.

Hon bär en klänning med inslag av guld, som om hon vill markera att en vinnare är tillbaka.

Det var inte Martina Hingis som sa det, snarare hennes sargade kropp. Som dess taleskvinna kunde hon inte tiga längre. Eftersom det var läkare och inte kritiker som kapade henne längs fotknölarna fanns det ingen anledning att fortsätta med tennisen.

- Det är slutspelat - och jag har inga planer på att komma tillbaka, klargjorde hon.

Snart fyra år har gått sedan en av tennishistoriens största profiler tackade för sig. Hingis var bara 16 år när hon slet drottningkronan från huvudet på Steffi Graf. Tronskiftet inträffade 1997, då den i Slovakien födda schweiziskan ägde tennisvärlden. Underbarnet inledde säsongen med 37 raka segrar, vann Australian Open, Wimbledon och US Open och gick till final i Öppna franska. Det var ändå bara början på en idrottssaga i vilken huvudpersonen var världsetta i osannolika 209 veckor.

Slutade - vid 22 års ålder

Plötsligt återstod bara minnena. Martina Hingis, 22 år ung, tvingades lägga av. Utan henne skulle tennisen bli mindre glamourös och rubrikerna färre. Det var ju hon som spelade dubbel med Anna Kournikova, förförde pojkarna på ATP-touren och hade en tunga som kunde vara lika vass som slagen i hennes repertoar. Amelie Mauresmos sexuella läggning eller systrarna Williams hudfärg, Hingis hade synpunkter på det mesta.

lll

Martina Hingis vann WTA-slutspelet 1998 och 2000 och vill göra det igen. Hon skulle aldrig komma tillbaka, men lik förbannat sitter hon under kristallkronorna på Westin Palace Hotel och svarar på frågor från journalister från när och fjärran. Sportbladet är, som enda svenska tidning, på plats. Hon ser ut att njuta av uppmärksamheten. Kanske var det därför, för att mätta sitt ego, hon bestämde sig för att skriva om slutkapitlet där hon haltande lämnade den värld hon regerat.

- Förr tillhörde jag alltid de yngre spelarna, nu är det tvärtom, säger Hingis och lägger upp sitt patenterade leende.

Hon sveper med blicken över salen. Där, vid ett annat bord, sitter Maria Sjarapova, 19. Där, vid den tredje intervjustationen, sitter Svetlana Kuznetsova, 21. Av spelarna i som är i Madrid för att göra upp om 21,6 miljoner kronor är bara Mauresmo äldre än Hingis. 26 år är gammalt i den här världen, och att komma tillbaka efter tre års frånvaro ska inte vara möjligt.

Raket på rankningen

Exakt ett år har gått sedan Martina Hingis berättade att hon tänkte göra comeback 2006. Eftersom hon saknade ranking fick hon, mycket tack vare sitt namn, så kallade wild cards till de första tävlingarna. Hon visade att hon var värd dem och klättrade i raketfart på rankingen. Den 16 januari hade hon tagit sina första WTA-poäng och gick in på 349:e plats. Tre veckor senare, efter att ha gått till kvarten i Australian Open och final i Tokyo, var hon 48:a. Nu är hon sjua, men ändå inte framme vid slutmålet. Martina Hingis tänker bli bäst igen.

Ärligt talat, trodde du att du skulle få spela WTA-slutspelet?

- I början av året kändes det väldigt avlägset. Då visste jag inte alls var jag stod. Det var först halvvägs in på säsongen jag började snegla mot Madrid.

När kände du att du kunde slå vem som helst igen?

- I Tokyo slog jag Maria (Sjarapova, 6-3, 6-1). Sedan spelade jag bra mot Kuznetsova, Amelie, Lindsay Davenport och Venus (Williams). Då kände jag att jag var nära toppen. Framförallt var det skönt att känna att jag räckte till mot de yngre spelarna, de som är framtiden.

Har comebacken gått bättre än väntat?

- På vissa sätt, ja, på andra nej. Topp tio var en dröm som jag hoppades förverkliga. Samtidigt kunde jag gjort bättre ifrån mig i ett par Grand Slam-turneringar. Andra delen av säsongen har jag varit ojämn, men jag har aldrig ångrat att jag gjorde comeback. Det gäller bara att ta sig upp ur dalarna.

Vad gjorde du när du var borta från tennisen?

- Jag har åkt skidor, ridit, ja, levt ett liv där jag vaknar och därefter bestämmer vad jag ska göra. Jag har kunnat sova när och hur länge jag vill. Jag har kunnat gå ut och träffa vänner.

Det låter som ett behagligt liv...

- Totalt sett vet jag inte... Om jag varit helt lycklig hade jag förmodligen inte kommit tillbaka. Något saknades i mitt liv. Jag saknade touren, tävlandet och utmaningarna.

Hade du varit nöjd om du, låt säga, legat runt 20-30:e plats på rankingen?

- Ja, med tanke på att det här är första året. Om någon inför comebacken gett mig ett kontrakt och garanterat en plats på topp tio hade jag blivit väldigt lycklig. Nu har jag en bra position inför nästa år. Jag får bättre lottningar och slipper möta Justine (Henin-Hardenne) i första omgången igen. Jag njuter och tar det som det kommer.

Har du lärt dig något nytt?

- Ja, att det viktigaste är att vara i topptrim. Jag var aldrig orolig för att jag inte skulle ha spelet i mig. Jag var mer osäker på om jag skulle räcka till fysiskt. Det har jag gjort, men före turneringen i Zürich kände jag att något var fel. Jag var ständigt

trött och det berodde på järnbrist. Nu känner jag mig bättre. Åker man runt i olika länder kan det vara svårt att äta rätt, men jag har lärt mig och har folk runtomkring mig som säger när jag ska göra vad.

Vem är din favorit i WTA-slutspelet?

- Världens åtta bästa spelare är här, så det är svårt att säga. Alla kan slå alla, säger Martina Hingis.

Hon bär en klänning med inslag av guld, som om hon vill markera att en vinnare är tillbaka.

WTA-SLUTSPELET - DE HÄR GÖR UPP OM 21,6 MILJONER KRONOR