Anrell: Oerhört besviken på AIK – mer krävs i den här matchserien
KARLSTAD. Att gå från de sjunde kvartsfinalerna i söndags till Färjestad–AIK i första semifinalen var som att lämna en helg med Scarlett Johansson i en smågodisbutik – för en romantisk weekend med Thomas Östros.
Avslaget, skulle man också kunna säga.
Det som var hockeyparty, panikångest, fysisk urladdning och världsklasstämning var förbytt till sin motsats:
Vardagsspel, stabil riskminimering, kroppslösa tacklingar och treplusstämning.
Dessutom var det bara ett lag på isen.
Skulle man mätt puckinnehav skulle det varit nånstans runt 80-20. AIK lånade pucken nån gång emellanåt, då transporterade de den upp till motståndarnas blå – där de tappade den.
Svårare än så var det inte att analysera den hör matchen; Färjestad hade pucken – AIK jagade pucken.
Var fanns styrkan och tekniken?
Jag är oerhört besviken på AIK:s insats efter hur de spelade ut HV71. Den starka offensiven, Daniel Bångs och Christian Sandbergs styrka och teknik framför mål – inget fanns där.
När Daniel Bång ville komma in i matchen valde han att bråka med Pelle Prestberg. Hallå, Bång, man vinner inge matcher på att bråka med Prestberg.
Det finns betydligt tuffare killar i så fall, om det är det du är ute efter.
AIK måste skärpa sig enormt i morgon om inte det här ska bli en kort matchserie.
På slutet förmådde man visserligen skapa en del tryck. Bland annat hade Patrik Nemeth en jättechans efter att Alexander Salák varit ute och fladdrat.
Men Nemeth visade att han inte är nån naturlig målskytt a la Robin Jonsson.
Ett mål hittills i år stannade vid det.
Världsklass på Wallins styrning
Det som talar till AIK:s fördel den här matchen var att dels spelade Viktor Fasth bra som vanligt. På första målet gjorde Rickard Wallin en styrning i världsklass upp i bortre krysset, på andra målet skymdes Fasth av två egna spelare.
Dels förlorade AIK bara med ett mål – trots att man knappt fick låna pucken.
Det tyder på att Färjestads respekt för Viktor Fasth är större än de vill erkänna. Om det nu inte tyder på att Färjestads målskytte är ganska dåligt...
Det mest intressanta i går var faktiskt att se den pinfärske Färjestadsbacken Magnus Nygren.
Hand upp, alla som kände till honom inför det här slutspelet?
Nu har han gjort sex poäng på sex matcher och de skott han sköt i går var sensationellt snabba och smarta. Två direktskott – två svåra avslut. Två mål.
Nygren är från Karlstad, 21 år, utlånad till Mora förra året, inlånad från Bofors i år. Det är nåt med Mora som förädlar bra offensiva backar.
Mattias Ekholm i Brynäs blev en världsback efter en tid i Mora.
Jag vill inte dra några förhastade växlar på Nygrens offensiv än, men i grundserien gjorde han faktiskt 15 poäng på 22 matcher i år.
Det kanske helt enkelt är så att vi fått fram en ny offensiv back i absolut toppklass, helt plötsligt och oväntat.
Dick: Han är vår nya sniper
I backarnas poängliga i slutspelet är han tvåa – efter Magnus Johansson.
Inte illa av en total rookie som inte ens har kontrakt nästa säsong.
Varför har du blivit så bra helt plötsligt, frågade jag honom.
– För att jag får spela med bra spelare, svarade han.
Det roliga är att han gjort en Björn Borg. Tränat mot en garagevägg. Skjutit sönder den – gång på gång. Han rekommenderar unga spelare att göra likadant.
Det blir en match i matchen närmsta tiden; Nygren mot Fasth.
– Nygren är vår nya sniper, sa Dick Axelsson faderligt.
Till sist var det ett trist inslag när Patric Blomdahl tacklade sönder Christian Berglund med en hjärnskakning som följd.
– En sen, ful tackling mot huvudet, sa Jörgen Jönsson.
– Jag frågade Patric och han sa att hjälmen fastnade i hans kind, sa AIK:s tränare Gunnar Persson när jag frågade.
– Han skallade honom alltså, sa jag.
– Nja...
Blomdahl blev inte ens utvisad. Disciplinnämnden, som nu äntligen lyckats komma in i matchen, borde kanske kolla det där. Förbundets tävlingschef Mikael Lundström är ju sugen på att synas...