Pettersson på väg ur Ståhls skugga
Publicerad 2020-07-19
Daniel Ståhl har kämpat med tekniken hela säsongen.
Det har inte Simon Pettersson.
Han har klivit fram ur Ståhls skugga och blivit en världskastare.
– Ja, jag har lagt till en nivå. Och får jag en riktig fullträff kan det bli ännu längre, säger 26-åringen.
Daniel Ståhls historia och resa mot toppen är välkänd, men Simon Petterssons väg mot stjärnorna är minst lika kittlande.
En mångkampare som bestämde sig för att satsa på diskus som 19-åring och satte sig i bilen tillsammans med pappa Per-Erik och sökte upp tränaren Vesteinn Hafsteinsson.
När Vesteinn synade den förhoppningsfulle nykomlingen såg han en 198 centimeter lång och tanig friidrottare på blygsamma 86 kilo.
Jag såg en kille som var mager som en tändsticka
– Ja, han var inte imponerad, säger Simon och skrattar.
– Ja, jag visste inte ens vem han var, säger Vesteinn själv.
– Jag såg bara en kille som var mager som en tändsticka, som var blyg och inte sa något. Det var hans pappa Per-Erik som skötte snacket. Jag tänkte att det här är bara en av många som kommer och sedan har försvunnit efter ett halvår. Jag hade samtidigt fullt i min träningsgrupp, men sa att han kunde få provköra några månader. Nu har han lagt på sig 30 kilo muskler på sex år och är en världskastare.
Målvikten: 120 kilo
Ja, Simons resa har bara gått åt ett håll.
Både på vågen och i resultatlistorna.
– Ja, till den här säsongen har jag gått upp fem kilo och ligger väl på 116 -117 just nu. Det har tagit tid, men målet är att ta mig över 120 kilo. Men jag får ta det pö om pö. Jag har svårt att gå upp i vikt och är ingen storätare direkt. Jag får anstränga mig för att få i mig de 5000 till 6000 kalorier jag behöver varje dag.
Men är kilona så viktiga?
– Ja, de betyder mycket. Jag pratade med Fedrick Dacres om det där. Han var också lite tunn i början men väger över 120 nu. Han sa att man får mycket gratis när man går upp i vikt. Det blir lite längre för varje kilo.
Bor över tränarens garage
Simon Pettersson har jobbat lika tålmodigt i alla år och stadigt närmat sig den absoluta världstoppen. I år har han redan satt två nya personliga rekord, med 67,10 som längst i Helsingborg den 21 juni. Ändå tillhör han de mindre diskuskastarna i världen och har långt till Daniel Ståhls 202 cm och 150 kilo.
Men han lever för sin diskus och bor till och med inackorderad i en lägenhet ovanför garaget vid tränaren Vesteinns hus i Växjö.
Annars när han uppväxt i Sixarby i norra Uppland, så litet att det får vara tacksamt för att kallas för en by.
– Ja, det är väl fem, sex kåkar ungefär. Större är det inte, säger Simon.
Det var i närbelägna Örbyhus han började som friidrottare och klubbens eldsjälar fick honom att göra valet att satsa på friidrotten.
– Ja, i det läget stod det mellan friidrott och golf. Jag spelade väldigt mycket golf ett tag där i tonåren.
Han blev mångkampare och har ett brons i ungdoms-SM.
Men idag är det svårt att tänka sig att han hoppat 6,82 i längd och 4,26 i stav.
Men han har nytta av explosiviteten som diskuskastare och målet är att en dag nå drömgränsen 70 meter.
– Ja, så är det verkligen. Jag tror många diskuskastare har det som drömgräns.
”En dröm att jobba med”
Hur ska du nå dit?
– Jobba på, lägga på mig några kilo till och jag kan fortfarande bli bättre både vad gäller styrka och teknik. Man blir aldrig riktigt fullärd.
Men tränaren Vesteinn Hafsteinsson är nästan lyrisk över Simons utveckling.
– Det är en fantastiskt bra kille att jobba med, säger han.
– Han är en ren dröm att jobba med. Han har en otrolig arbetsförmåga, gnäller aldrig och är aldrig trött. Det är roligt att se att de som jobbar hårt för betalt för nu.
– Och jag har sagt det förr. Nu är han en världskastare och medaljkandidat i OS i Tokyo 2021. Jag trodde det skulle dröja till 2024 innan han kunde utmana de bästa. Nu är målsättningen att kasta 68 meter i vindstilla på OS. Det räcker långt.
På söndagen tävlar Simon Pettersson i Malmö. Men utan Daniel Ståhl den här gången, som valt att ta time out och slipa på tekniken och känslan.