Nu siktar vi mot VM
Niva: Allt är inte nattsvart – jag tror det kommer bli bättre
Tre insläppta mål, ett misslyckat mästerskap och tusen frågor.
De viktigaste låter såhär:
Har vi lärt oss något? Finns det något här som är värt att bygga vidare på?
Det var hjärtskärande att lämna Olympiastadion i Kiev i natt.
Här och var satt fortfarande små klasar av svenska fans kvar på trottoarerna. Spillrorna av en blågul fotbollsdröm.
Deras blickar var så tomma, så fullständigt innehållslösa. Där fanns ingenting kvar att hämta.
Allt var över.
Och så måste vi gå vidare ändå.
De där supportrarna skulle resa sig från trottoarerna, ta sig någon halvmil bort från stadskärnan och lägga sig i sina tält på en allt lerigare campingplats.
Tusentals av dem ska hålla till där ute i ytterligare fyra dygn, utan tryck i duscharna, och sedan ska de gå tillbaka till brottsplatsen för att se sitt utslagna landslag spela en fullständigt betydelselös match.
Det är deras semester.
Det är det de har sparat pengar för att kunna göra, det de har drömt om under den mörkaste svenska vintern.
Vad finns att säga dem till nu? Att det blir bättre?
Tja, nu när det blivit som det har blivit är det egentligen den enda fråga som betyder något.
Kommer det att bli bättre?
Jag vill ju verkligen tro att det finns förutsättningar för det. På de flesta sätt ser utgångsläget betydligt bättre ut i dag än det till exempel gjorde 2008.
Samma sorts misstag av Sverige
Färre spelare är på väg att avsluta sina landslagskarriärer. Återväxten underifrån ser betydligt frodigare ut.
Och viktigast av allt – det finns ju faktiskt en hel del tendenser i det svenska spelet som är genuint hoppingivande.
I det här fallet tror jag ju inte att det ena utesluter det andra. Jag köper inte att vi måste acceptera dröser av baklängesmål bara för att vi har ambitioner med vårt egna, offensiva spel.
Ser vi till de mål vi släppt in under det här landslagsåret så har i stort sett alla varit billiga ur försvarssynpunkt, såna som verkligen borde ha undvikits.
Det har varit kommunikationsmissar, positionsfel, förvirring vid fasta situationer.
Mitt stora problem med Erik Hamréns insats runt detta EM har varit hans oförmåga att förhindra att samma sorts misstag upprepar sig, men samtidigt har jag ju förståelse för att även vår förbundskapten gör sin mästerskapsdebut.
Man lever, man lär. Man jobbar, man gör fel och så försöker man göra det bättre nästa gång.
En förbundskapten har inte särskilt mycket tid med sina spelare, men just därför är det ju ännu viktigare att maximera nyttan av de tillfällen man ändå har.
Sverige måste sätta försvarsspelet nu.
Hamrén måste först och främst bestämma sig för hur vår ordinarie fyrbackslinje ska se ut, och därefter måste han se till att vi återigen börjar försvara oss som ett kollektiv snarare än elva individer.
Det är inga önskningar – det är grundläggande krav – men det är heller inga omöjligheter.
Fansen tog över Kiev
Sverige har lottats in i en någorlunda resonabel VM-kvalgrupp. Vi ska nog inte sätta några huslån på att vi kniper förstaplatsen framför Tyskland, men slutar vi bara släppa in korkade baklängesmål vid inlägg och fasta situationer har jag fullt förtroende för att vi placerar oss före både Irland och Österrike.
Allt är inte nattsvart bara för att mörkret har lagt sig.
Mer än 20 000 svenska fans kom till Kiev. De tog över stan, dominerade läktarna. Nere på plan matchade elva blågula spelare sina mer namnkunniga motståndare. De höll i bollen, flyttade fram spelet, ville vinna matchen.
Sverige förde sig som en stor fotbollsnation den här kvällen.
Vi är inte en stor fotbollsnation – och vi kommer nog aldrig att bli det – men det finns stunder då jag faktiskt tror att vi har en chans att fortsätta växa.
Det är inga gigantiska strukturella fel vi ser. Det är inte så att vi måste riva börja bygga en helt ny fotbollsmodell bara för att vi ska byta nationalarena.
Vi kravlar oss upp ur våra hålor, kryper fram ur våra campingtält, tränar in ett fungerande försvarsspel och ser matchen mot Frankrike som första steget på vägen mot VM i Brasilien.
Det blir bättre. Jag tror faktiskt det.
SÅ MÅNGA MÄSTERSKAP FÅR VI SE VÅRA EM-SPELARE I
Andreas Isaksson, 30: VM 2014, EM 2016
Kan ta Ravellis landskampsrekord (143) en dag.
Johan Wiland, 30: Hansson utmanar Isaksson till VM 2014 och Wiland lär inte vilja ta steget ner som trea.
Pär Hansson, 25: VM 2014, EM 2016, VM 2018, EM 2020, VM 2022
Spås bli vår nästa stormålvakt. Kan spela VM i Qatar.
Mikael Lustig, 25: VM 2014, EM 2016, VM 2018
Får man bara mer speltid i klubblaget är han given i landslaget i många år till.
Andreas Granqvist, 27: VM 2014, EM 2016
Tar över efter Mellberg nu.
Olof Mellberg, 34: Slutar
Jonas Olsson, 29: VM 2014, EM 2016
Kommer att få chansen att bilda mittbackslås med Granqvist de närmaste åren.
Mikael Antonsson, 31: –
Inte nära att spela i EM och bakom Granqvist och Olsson behöver Hamrén ta in yngre mittbackar.
Martin Olsson, 24: VM 2014, EM 2016, VM 2018, EM 2020
Bofast under många år. Blir intressant vilken klubb han väljer nu och hur han då utvecklas.
Behrang Safari, 27: VM 2014
Hamrén lär vilja spela in en ny, yngre vänsterback bakom Olsson.
Sebastian Larsson, 27: VM 2014, EM 2016, VM 2018
Larsson kan ha tre mästerskap till i sig om han får vara hyfsat skadefri.
Kim Källström, 29: VM 2014, EM 2016
Det här var hans första mästerskap som nyckelspelare. Kim har två till i sig.
Anders Svensson, 35: Slutar.
Pontus Wernbloom, 25: VM 2014, EM 2016
Med rätt utveckling kan Wernbloom får göra två mästerskap till. Men konkurrensen är tuff i flera år på mitten.
Rasmus Elm, 24: VM 2014, EM 2016, VM 2018, EM 2020
Tar nu över efter Svensson centralt. Fyra mästerskap till bör det bli.
Christian Wilhelmsson, 32: VM 2014
Chippen är pigg i benen och en perfekt truppspelare. Hänger på var hans klubbframtid finns.
Emir Bajrami, 24: VM 2014, EM 2016.
Jagar ny klubb och har själv sagt att hans rygg sätter stopp för lång karriär. Samuel Holmén, 28. Starkt att ta sin in årets EM-trupp, men får det tufft när ungdomar som Hiljemark tar klivet in i VM-truppen 2014.
Tobias Hysén, 30: Måste vara skyttekung i allsvenskan för att få plats i framtidens landslag. Det tror vi inte Tobbe mäktar med riktigt.
Johan Elmander, 31: VM 2014.
Viktig bredvid Zlatan i anfallet. Men sedan riskerar Elmanders återkommande skador att sätta stopp.
Zlatan Ibrahimovic, 30: VM 2014
Brasilien blir sista mästerskapschansen för Zlatan, som själv flera gånger pratat om att han ser slutet på karriären inom ett par år.
Ola Toivonen, 26: VM 2014, EM 2016
Stor talang med utvecklingspotential. I behov av ett bra klubbyte för att få ny fart på landslagskarriären.
Markus Rosenberg, 29: -
Sist in i EM-truppen – men lyckades inte övertyga. Det var med stor sannolikhet sista chansen.