Ta chansen i kväll, Kim
Wennman: Kim Källström har sitt livs möjlighet att visa världen vem han är
MANCHESTER. Det är nånting med den här platsen på jorden.
Du kan vara en journalist som varit här så ofta under senare år att de stenhårda funktionärerna säger ”Hi, Pete” och struntar i att kolla presskortet.
Du kan vara en kraftig grabb, som Kim Källström, och ha varit med förr.
Du känner dig ändå väldigt liten.
Det är egentligen svårt att sätta ord på den där känslan, men vissa gånger (som igår) träffar den dig i huvudet som om nån försöker hamra in ett slags budskap:
Du tar dig genom ett London som just skakat av sig ett grått, hårt, kallt skal och på bara en förmiddag fötts till nåt annat; ett vår-London i skratt och kortbyxor, ett park-London av joggare och bollspelande barn, ett lyx-London med nypolerade Porschar, Ferraris och Bentleys.
Sen tar du tåget mot Manchester och vet att om ett par timmar, i höjd med Macclesfield, börjar regnet smattra mot rutorna och du är tillbaka i dysterheten igen, under det gråa, hårda, kalla skalet, det som på nåt vis är tyngre att lyfta här uppe i nordväst.
Tuffare, ruffare, kompromisslösare.
Manchester är definitivt av ett annat slags virke, om det nu är det som är budskapet.
Jag kan befinna mig på Wembley, Emirates, Stamford Bridge, Villa Park, White Hart Lane, Anfield eller till och med City of Manchester Stadium i samma stad, men varje gång jag närmar mig Old Trafford infinner sig en helt annan grad av respekt.
Känner mig alltid extra small här
Jag vet inte om det är kontrasterna mellan de slitna pubarna och caféerna på Sir Matt Busby Way och den gigantiska, hypermoderna arenan. Om det är den nästan religiösa inställningen till tradition och gamla gudar. Eller om det är det ofantligt rika och mäktiga mitt i det allmänt rätt dystra ... som ett
Colosseum ... som gör att jag alltid känner mig i storlek extra small här. Nästan skrämd.
Händer det nåt liknande i huvudena på Uniteds motståndare?
Jag vet inte hur Kim Källström tänkte när han sprang ut på träningen i går, han var i alla fall först ut på Old Trafford av Lyons spelare och vred och vände på skallen och kollade in de tomma läktarraderna på The Theatre of Dreams.
De tar in 76 000 här, det är ingenting som får Kim att göra i brallorna. Han har betat av många stora arenor under sina proffsår och upplevde så sent som i lördags 77 840 åskådare (nytt franskt ligarekord) mot Lille på Stade de France.
Men det kräver som sagt extra stake att gå ut och ta för sig på den här alldeles speciella platsen på planeten Fotboll.
För en grabb från Sandviken måste det vara en rätt märkvärdig upplevelse. Samtidigt står Kim Källström inför sitt livs chans att visa vem han är, vad han går för och vad han vill.
Om Kim spelar från start i kväll – och varför skulle han inte få det – ställs han mot ett mittfält som är Manchester Uniteds stora problem.
Angenäma problem, alltså.
– Det är min huvudvärk, sa Sir Alex Ferguson på presskonferensen i går och lät smått lidande.
Rätt många tränare i världen skulle betala för att ha Fergusons pannknack.
En otrolig samling mittfältare
Han har en otrolig samling mittfältare att välja mellan. Alla är friska och i form. Utom den skadade Ryan Giggs, så det är i alla fall ett problem mindre.
Sir Alex har Owen Hargreaves, Michael Carrick, Anderson, Paul Scholes, Darren Fletcher, Nani, Ji-Sung Park och Cristiano Ronaldo att tillgå på mitten. Han har Wayne Rooney, Carlos Tevez (och Louis Saha) därframme.
Vare sig han väljer att spela 4–5–1, 4–4–2 eller 4–3–3 blir alltså uttagningen en slags njutbar mardröm. Vilka ska han välja bort?
– Jag hade laget mot Lyon klart i mitt huvud inför ligamötet med Fulham. Men så ändrade jag mig i halvtid ... det har varit svårt, säger United-managern.
1–1 i första mötet, vad ger det Olympique Lyon för chanser i kväll?
Tja, jag har bara sett fransmännen en massa gånger på tv, aldrig live. Jag beslöt alltså att slå i ett fotbollslexikon, det vill säga: skicka ett sms till Simon Bank.
”Vad behöver jag veta om Lyon?”
Svar direkt:
”Lyon är Benzema till 90 procent. Och du kommer att gilla Toulalan som gör allt på mitten. Benzema bor fortfarande hemma. Tränare Perrin är en katastrof, men han har en enorm stab med kompetenta ex-spelare. Toulalan ville bli konditor när han var liten för han gillar att se folk göra saker med händerna.”
Okej.
Själv hoppas jag få se folk göra saker med fötterna i kväll. Gärna en vänsterfot. Gärna från Kim Källström.