Linus Thörnblad vann första SM:et i comebacken
Uppdaterad 2018-08-29 | Publicerad 2018-08-25
ESKILSTUNA. Inte ett enda SM-guld utomhus under sin ”riktiga karriär”.
Men när Linus Thörnblad gjorde oväntad återkomst till friidrottsbanan efter sju år blev han svensk mästare – i en märklig tävling där tuffaste motståndaren Andreas Carlsson inte hoppade när allt skulle avgöras.
– Att gå på tunga antidepressiva och kunna vinna SM betyder mycket, säger han.
Linus Thörnblad har varit en av svensk höjdhopps allra främsta. Ett personligt rekord på 2,38 inomhus och medaljer på både IEM och IVM – men inget SM-guld utomhus.
Varje gång Thörnblad försökte fanns Stefan Holm där och nöp segern.
Men så sju år efter att han tvingades lägga av på grund av utmattningsdepression bestämde sig Linus Thörnblad för att han ville ge det en chans till. Ett SM för att avsluta karriären på sina villkor.
Och vilken succé det blev.
– Det är mycket känslor, jag hade förväntningar på att jag skulle vinna. Efter mina hopp på träning insåg jag att jag borde vinna. Men det var mer grejen att göra det här, än att vinna ett guld i sig. Det är bara en bonus, säger Linus Thörnblad efter segern.
”Tog bort lite av det fantastiska”
Thörnblad öppnade tävlingen förtroendeingivande med 1,93 och 2,01 med mycket marginal.
2,07 blev en rysare. Två rivningar följdes av ett jättehopp där Thörnblad klev över med stor marginal.
– Jag kände sista inför sista hoppet på 2,07 att jag måste vinna det här, jag är så mycket bättre än de andra. Men det kan man inte säga om man inte vinner. Det var skönt, sjukt roligt.
Men tävlingen fick en märklig avslutning.
När Thörnblad tog 2,11 i andra försöket gick han upp i ledning och då var den enda utmanaren som återstod Andreas Carlsson från Ymer. Men Carlsson som hade en tuff eftermiddag där han tävlade i både längd- och höjdfinalen samtidigt. När allt skulle avgöras i höjden valde Carlsson att fokusera på längdhoppet och stod över från 2,07 till 2,15. Där hann klockan rinna ut två gånger innan Andreas Carlsson fick en enda chans – som han rev.
– Ja, han tog bort lite av det fantastiska, jag trodde jag hade vunnit när Filip (Frifelt Lundqvist) rev ut sig på 2,11. Då blev det mycket känslor, men så var han kvar och det blev jäkligt konstigt, säger Thörnblad.
För Thörnblad var det här en seger på flera plan.
– Att gå på tunga antidepressiva och vinna SM betyder mycket. Det visar att det går att leva ändå och göra bra prestationer.
– Det har tagit mig sju, åtta år att komma hit, men jag visar att man kan få välja sitt slut. Det här var inte mitt drömavslut, men under förutsättningarna var det perfekt. Att kunna sänka sina egna förväntningar och göra det på en nivå man klarar av och ha kul ändå betyder mycket.
”Låter vulgärt”
Linus Thörnblad är tydlig med att vardagen fortfarande är tuff.
– Det låter vulgärt när jag säger tunga antidepressiva, men jag har ätit det i sex år. Många tycker det är jobbigt att prata om, men för mig är det som om jag behöver c-vitamin så tar jag det. Behöver jag få upp endorfiner så tar jag det. Men nu måste jag ha två dagar lugnt innan jag sätter igång med vardagen, balansen är viktig. Annars så blir jag sliten och går tillbaka.
Frågan är om det är slut nu?
Karin Torneklint vill ta ut Thörnblad i Finnkampen och Michel Tornéus har redan satt igång en övertalningskampanj.
– Hade det varit i Stockholm hade jag haft svårt att säga nej, att avsluta i landslagslinnet är ännu bättre. Men Finland är svårt att locka med. Michel har satt press på mig, han säger att om inte jag hoppar så hoppar inte han heller så han gör allt han kan. Men jag ska njuta i dag och sen får vi se hur kroppen mår efter det här, säger Thörnblad.
