1) Chris Amon
Nya Zeeländaren anses vara den bästa föraren som aldrig vunnit ett lopp. Han ansågs vara förföljd av otur. Eller som Mario Andretti har sagt:
– Otur? Om Chris hade varit en begravningsentreprenör så hade folk slutat att dö.
Amon hade egentligen otur från den sekunden han startade i sitt första F1-lopp, i sin första start (Belgiens GP) rann oljan ut, sedan fattade bilen eld och han tvingades bryta. Gång på gång stoppades han av mekaniska problem, han var aldrig bättre än femma i VM under sina 13 år i F1.
2) Taki Inoue
Japanen har kallats för den sämsta F1-föraren genom tiderna, han var rik, hade ingen direkt talang och en massa otur. I Ungern, 1995, blev han påkörd av säkerhetsbilen när han klev ur sin skadade Arrows. Själv klarade han sig undan med den lättare benskada. I Monaco körde han in i barriären under träningen, visserligen klarade han sig utan skador men bärgningsbilen krockade med säkerhetsbilen. Inoue satt kvar i sin bil som välte, eftersom han inte var fastspänd så drabbades han av en hjärnskakning.
3) Jean Alesi
Hans namn dyker enkelt upp i huvudet när man pratar om F1 och otur. Eller vad sägs om att han under sina 79 lopp för Ferrari tvingades bryta med fel på bilen vid 29 tillfälle, alltså 37 procent?
1997 hade han pole på Monza och han var på väg mot en seger, men killarna i depån klantade sig och han förlorade ledningen till David Coulthard som gjorde ett betydligt bättre depåstopp. 1999 hade han problem igen, i Australien och Brasilien hade han problem med växellådan, i regnet på Magny Cours skickades säkerhetsbilen ut när han var i ledningen och i Österrike hade han inte tillräckligt mycket bränsle i bilen.
4) Michael Schumacher
Hans relation med Ferrari var allt annat än perfekt det första året. Eller vad sägs om att bromsarna lade av i premiären 1996, i Argentina var det bakvingen, på Imola exploderade en bromsskiva, på Silverstone var det hydrauliken och i Kanada var det drivaxeln. Det pinsammaste var nog formationsvarvet på Magny Cours, då gick motorn och Schumi som hade pole kom inte ens till start.
Ändå slutade han trea den säsongen, vann gjorde ärkerivalen Damon Hill.
5) Kimi Räikkönen
2005 var inget kul år för McLarenföraren. Han var enormt snabb, men eftersom grejerna inte höll kunde han inte utmana Fernando Alonso, Renault. I Australien havererade startsystemet, i Malaysia tappade han ett varv när han fick punktering i San Marino hade han pole och ledde loppet, men tvingades bryta sedan drivaxeln gått sönder. I Europas GP ledde han men kraschade på det sista varvet sedan hjulupphängningen brustit, i Tyskland var det hydrauliken som stoppade honom när han var i ledningen och lägg där till att han tvingades byta motor vid flera tillfällen vilket flyttade honom bakåt i starten.
6) Mika Häkkinen
Den dubble världsmästaren hade det inte lätt. I alla fall inte 2001. Efter 64 varv i Barcelona ledde han, men blev stående bara några hundra meter i från mål. Motorn orkade inte längre. I Österrike kom han inte ens till start eftersom tekniken inte ville arbeta den dagen och i Magny Cours var det också tekniken som tvingade honom att bryta.
