”Trodde jag skulle få fler chanser...”
Publicerad 2014-07-18
Anders Järryd om karriären – och att han aldrig riktigt slutat
Han lade av för 18 år sedan.
Men lade aldrig racketen på hyllan.
Nu spelar Anders Järryd, 53, bland annat för Hildesheim i Tyskland.
– Klubbtennisen är väldigt stor i Tyskland, berättar den gamle dubbelspecialisten.
ller dubbelspecialist och dubbelspecialist.
Anders Järryd spelade faktiskt semifinal i singel i Wimbledon, kvartsfinal i US Open och Australian Open, tog åtta singeltitlar och var rankad femma som bäst.
Men visst, det är som dubbelspelare vi framför allt minns Järryd: åtta Grand Slam-titlar (med fyra olika medspelare), världsetta, OS-brons och totalt 59 titlar.
Dessutom:
– Dubbeln hade en helt annan status då. De flesta som spelade singel var också med i dubbeln. I dag är det i mångt och mycket de som inte slår sig in i singel som spelar dubbel, säger Anders Järryd i dag.
Största ögonblicket i karriären?
– Första DC-segern 1984. Vi hade ett underbart lag. Och att få vinna dubbeln i Wimbledon (1989 och 1991). Sedan fick jag spela några fantastiska, enskilda matcher; som semifinalen i Masters 1984 mot McEnroe en fredagskväll i Madison Square Garden inför 18-19000 åskådare. Jag förlorade men i efterhand tänker man: det är ju där ”Kung Henrik” är och lirar nu, haha. Och där har jag också spelat.
Tyngsta ögonblicket?
– Man fattade det inte då, men förlusten i semifinalen i Wimbledon 1985 mot Becker. Han var 17 år då (och vann sedan finalen) och jag hade setbollar i andra fram till 2–0 i set. Hade jag vunnit där hade jag mött Kevin Curren från Sydafrika i finalen och vi brukade spela jämnt. Då trodde man att man skulle få nya chanser men man får inte alltid chansen igen.
Järryd lade av 1996, 35 år gammal.
– I början var det rätt skönt men sedan kom abstinensen och man visste inte riktigt vad man skulle göra. Men som tur var hade jag mycket med tennisen att göra ändå. Jag tränade andra, jobbade lite med Davis Cup-laget och fick vara med när veterantennisen drog i gång så det blev en smidig övergång.
Inget tvång
Och inom tennisen har Järryd blivit kvar. I dag jobbar han 10-12 veckor per läsår på riksidrottsgymnasiet i Båstad, spelar uppvisningsmatcher, lirar klubbtennis nere i Tyskland, är tränare på olika läger och klubbar, inte minst utomlands, bjuder då och då in honom i samband med olika jubiléer.
Vad är det här med klubbtennisen i Tyskland?
– Jag har spelat i samma förening (Hildesheim) i stort hela tiden, ända sedan jag var aktiv, så att säga. Klubbtennisen är väldigt stor i Tyskland. De har lag i alla möjliga klasser. Jag spelar i herrar 40-klassen. Man måste inte vara med varenda gång och det är inga pengar i det. Men man får resan betald och lite till och framför allt får man tävla lite.
I dag bor Järryd i Båstad och familjen består av två barn: Niklas, 26, och Rebecka, 20.
Nöjd med livet?
– Ja, det känns bra. Så länge man är frisk, har sina nära och kära och får syssla med vissa saker man tycker är roligt här i livet så får man vara nöjd. Men karriären var en fantastisk del av ens liv och jag hade gjort det igen utan att tveka, säger Järryd.