Alfelt: HIF borde funderat på enklare spel tidigare
HÄLLEVIK. Helsingborg ligger tvåa i allsvenskan men är långt ifrån ett topplag på planen just nu.
Då börjar tränaren Roar Hansen fundera på enklare spel och mindre ögongodis.
Det borde han nog gjort redan när May Mahlangus hälsena small av.
May Mahlangu är borta resten av säsongen och Alejandro Bedoya har flyttat. Ändå försöker Helsingborg spela den fotboll som byggde på dessa bådas speciella talanger.
Det fungerar inte bra.
– Då får jag ju avgå. Du får inte mig att ändra så mycket i min fotbollsfilosofi, säger Roar Hansen om mitt påstående.
Han har sin offensiva filosofi men samtidigt pratar han om nödvändiga förändringar.
Efter 1–2 mot Djurgården och 0–0 mot Norrköping fick HIF ta emot en rejäl käftsmäll från Mjällby. Baklängesmål efter 38 sekunder, svagt försvarsspel och inget direkt anfallsspel förrän man öste in två mål på övertid och snyggade till förlusten till 3–4.
Roar Hansen har givetvis varit medveten om riskerna med att fortsätta att försöka spela attraktiv anfallsfotboll med bollhållande inom laget och snabb förändring till aggressivt, tätt försvarsspel när bollen tappats när så viktiga byggstenar försvunnit.
I veckan har han pratat om och försökt tona ned betydelsen av förlusterna av de två stjärnorna.
– Jag tycker inte att varken jag eller spelarna kan skydda oss bakom det, har Roar förklarat.
Nej, kanske inte skydda sig men förmodligen borde Roar gjort de förändringar han nu tvingas till. Ett rakare och mindre attraktivt men förhoppningsvis vinnande spel.
Står inför ett vägval
Roar Hansen säger att han står inför ett vägval och det innebär att han också måste välja vilka spelare han tror på i en modifierad spelmodell. Balansen i laget var långt ifrån fungerande mot Mjällby som vann mittfältet på hårt jobb av Robin Strömberg, bra bollkontroll av Andreas Blomqvist och en positiv offensiv av kantspelaren Simon Nilsson.
Inte ens Ardian Gashi orkade stå emot och Walid Atta skadades tidigt. Arnor Smarason på en högerkant tillförde inte mycket, men blev mer delaktig efter Attas skada då islänningen fick flytta in i planen.
Mittfältets brister blev förödande för försvarsspelet med en backlinje som sårades gång på gång. Pär Ericsson gjorde två mål för Mjällby men brände också två bra lägen. Marcus Ekenberg sköt över i ett hundraprocentigt friläge. Craig Henderson visade upp usla förstatoucher när han kunde gått fri mot mål. Daniel Ivanovskis jättekanon ribba in till avgörande 3–1 var tredje skottet i följd som Mjällby avlossade i den sekvensen.
Visade enorm arbetsvilja
Krasst sett utklassade Mjällby serieledaren tack vare konsekvens och enorm arbetsvilja.
Plus naturligtvis Christoffer Anderssons bjudning till 1–0 efter 38 sekunder när han helmissade ett uppspel så att Pär Ericsson fick fritt fram att placera in ledningsmålet.
Ett så tidigt baklängesmål borde inte vara något direkt problem för en serieledare men i ett lag som dagens HIF var det tillräckligt för att skapa tvivel.
Roar Hansen har som han säger grupp-pedagogiska saker att jobba med. Guldstriden tänker han inte på längre och det är illavarslande i så fall. Jämför med framgångslaget Malmös tränare Rikard Norling som säger att han njuter av alla guldspekulationer just nu.
Fotboll handlar till stora delar om psykologi och det är aldrig helt enkelt att vända negativa trender eftersom enda sättet att göra det på är att vinna. Utan balans i laget blir det svårt och frågan är hur många matchers avstängning som David Accam får för sitt direkta röda kort.
Även om det var en satsning för att få bollen i mål var den på tok för våldsam och direkt farlig för Mahmut Özen. Utan Accam och med Robin Simovic helt ur form har Roar Hansen ytterligare negativa saker att fundera över.
Det enda positiva i går var väl att Imad Khalili visade att han kan bli en tillgång.