”Jag kommer att dominera i OS”

Laurell om gulddrömmen och hur nära det var att sjukdomen krossade den: Jag hade mycket ångest

helskärm

Hon har väntat i över tio år för att få boxas i OS.

Men under vägens gång har Anna ­Laurell kämpat hårdare än de andra.

Två operationer och ständiga kontroller kunde ha kostat henne drömmen.

Det är långfredag och den blöta snön öser ner utanför IF Linnéas boxningsklubb.

Hon är inne i den tuffa perioden nu. Den perioden då säcken, som omges av gula väggar med tavlor på boxningsstjärnor, får ta extra mycket stryk.

Men snart ska träningen lätta. Mjölk­syreträningen och säcken, kort men intensivt, kommer att bytas ut.

Lennart Risberg bevakar hennes lätta steg. Han finns alltid där, uppmålad på väggen. Ni vet, han som deltog i OS i Melbourne 1956 och hade smeknamnet ”Söders Dempsey”.

Suget efter att snart få gå en match är större än vanligtvis. Svenska mästerskapen väntar och 32-åriga Anna Laurell berättar att det var länge sedan hon var så här taggad.

”Ska boxas snyggt”

Ett femte SM-guld skulle kännas bra att lägga i medaljskåpet, men samtidigt befinner sig några av hennes tankar på annan ort. Dessa tankar är några ­minuter från att landa i London. Inte för en sightseeing över Tower Bridge, men för sommarens kokpunkt.

De olympiska spelen.

Laurell var 17 år (1997) när hon för första gången klev upp i ringen. Den starka högerjabben tog henne snabbt vidare då hon 2001 tävlade i VM – och tog guld.

13 år senare, med två VM-guld och tre EM-guld i bagaget, är nästa steg självklart.

– Jag går in och knockar ­alla. Jag kommer att boxas snyggt och jag kommer att domi­nera, säger hon när jag frågar hur drömbilden i OS ser ut.

Men för att ta sig dit måste hon först ­kvala sig vidare i 75-kilosklassen.

– Det blir jättetufft. Man ska göra det också. Det går bara inte att säga: ”här kommer drottningen” och tro att det ska ordna sig av sig själv.

Laurell nämner flera giftiga nationer. Ryssland, Holland, Ukraina, Kanada, Kina och Ungern.

Några hatobjekt?

– Ja, jag har vissa. Holländskan (Nouchka Fontijn) till exempel. Jag har svårt för hennes boxning eftersom jag oftast inte kan få ut det bästa av mig själv när jag möter henne. Det är sjukt jobbiga möten. Samma gäller ryskan (Maria Javorskaja).

Hon tänker tillbaka på förra sommaren som kunde ha krossat OS-drömmen. ­Menisken gick sönder och hon tvingades till operation.

Problem med vikten

– Jag hade jättemycket ångest och tänkte: ”hur fan ska jag hinna komma i form till OS?”. Jag fick problem med vikten och det var en jobbig tid.

Men det var inte det enda problemet. Våren 2006 drabbades Laurell för första gången av giftstruma.

Då gick hon ner åtta kilo och tvingades vila från boxningen i ett och ett halvt år.

Sjukdomen innebär en ökad mängd sköldkörtelhormoner, som brukar med­föra viktminskning, försämrad kondition, hjärtklappning och ferbertoppar.

VM i maj även OS-kval

2009 opererade läkarna bort Laurells sköldkörtel och hon fick i stället börja äta tillskottet levaxin för att få i sig rätt mängd hormoner. Det tog nästan två år för ­henne att vänja kroppen till ett normalt värde.

– Det var det jobbigaste, att struman kom fram och tillbaka. Knäet var bara en bagatell i jämförelse. Det gjorde mig starkare.

Månaderna gick och Laurell kom till­baka och fick chansen att bli heltidsproffs.

Med stöd från SOK (Sveriges olympiska kommitté) blev satsningen lättare. Hon fick tid till hårdare pass och ordentligare vila. Samtidigt som hennes tränare, John Brikell, alltid fanns där.

– Jag och John gör en gemensam satsning. Jag är så glad att jag har honom vid min sida. Han har tränat mig i tio år så vi känner varandra bra.

Mellan den 10–20 maj arrangerar Kina VM, vilket också är OS-kvalet.

Då ska Anna Laurell boxas mot världseliten – och nervositeten.

Hon berättar om perioder i hennes liv då hon drabbas av svår nervositet.

– Jag har höga spänningar under var­dagen också. Jag märker att jag lätt bli ­irriterad för att jag kan vara nervös. Jag har varit så nervös att jag inte kunde stå på ­mina ben. En gång har jag fått gå ut för att kräkas.

Känner du någon press?

– En period då jag vann nästan allt ­kände jag att andra förväntade sig att jag alltid skulle göra det. Men det har jag kommit i från nu. Det har inte med mig att göra. Det struntar jag i.

I går vann Laurell semifinalmatchen i SM med klara siffror. Hon besegrade Jessica Oskarsson, BK Örnen, med 39:5. Och i dag ska hon slåss om guldet.