Niva: Nu har vi fått vår EM-skräll
EM-turneringen hade redan innehållit det mesta, men saknade en riktig skräll.
Nu har vi fått en sådan också.
Nu har vi hört en tjeckisk tunggungstrumma som får hela Europa att öppna sig.
Och de orangea som trodde så mycket, som drömde så stort, som i så hög utsträckning redan räknat in det här avancemanget.
Det har varit en upplevelse att tillbringa de senaste dagarna i Amsterdam. Efter all isolering, all distansering och all nedstängning var det här Frihetshelgen – helgen då Nederländerna öppnade upp nattlivet igen.
Inga fler tvångsstängningar klockan 22, inget alkoholstopp just när det riktigt roliga ska börja. Inga restriktioner överhuvudtaget, så länge du kunde visa upp ett negativt resultat i din Covid-app vid entrén till nattklubben.
Givetvis brakade det där appsystemet ihop fullständigt när en hel nation stod och frustade vid den digitala dörren, men det dämpade ändå inte energin och endorfinvågorna som fick centrala Amsterdam att vibrera när lördagen började gå över i söndag.
Det var den sortens fest som hade studsat alldeles oavsett hur det gått i EM – men ett lyckat gruppspel gjorde sitt för att addera till atmosfären. Distinkt orangea tröjor kryddade stadsbilden genom natten, och dominerade sedan flygplatsen Schiphol på söndag morgon.
Hanterade kallduschen illa
Tanken var ju att helgkänslan skulle räcka ytterligare ett dygn, att partyt om något skulle snäppas upp ytterligare ett hack fram på söndagskvällen.
Och så gick det såhär. Så avgjordes allt av två olika mittbackssnubblingar.
Efter prick 51 minuter ramlade den tjeckiska mittbacken Tomáš Kalas, vilket innebar att Donyell Malen rann ifrån till ett rent friläge. Ledningsmålet såg oundvikligt ut, men skicklige målvakten Tomáš Vaclík jobbade följsamt med fötterna och snöt åt sig bollen.
Istället.
30 sekunder senare halkade den nederländska mittbacken Matthijs de Ligt i andra änden av planen, och snarare än att släppa iväg Patrik Schick reflexgrävde han bort bollen med handen.
Rött kort. Rode kaart. Helt nya förutsättningar, fullständigt omstuvad matchbild.
Nederländerna hanterade kallduschen illa.
Reducerade till tio man valde Frank de Boers lag att sjunka djupt och ställa sig lågt, på ett sätt som raderade deras egna styrkor och tillät motståndarna att spela det spela som passar dem bäst.
Inlägg, dueller och andrabollar? Där är ett annars rätt begränsat Tjeckien kanske bäst i hela turneringen.
Kändes avgjort och stängt
Den urtvättade gamla tvålhanden Maarten Stekelenburg bjöd på en hörna, och innan de orangea hade kommit ur trycket hade hafsige ytterbacken Patrick van Aanholt dragit på sig en frispark.
Och att skänka bort fasta situationer? Det är en riktigt dålig idé mot detta tunga, starka tjeckiska landslag. De har en jätteduktig Tomáš i mål (Vaclík), de har en annan Tomáš som motor (Souček)– och det stannar ju inte där.
En tredje Tomáš klättrade upp och vann den första nickduellen, en fjärde Tomáš bockade ner och tryckte in den andra nicken. Kalas till Holeš och mål.
Alltjämt återstod sisådär 25 minuter, men det kändes avgjort, det kändes stängt.
Har alla möjligheter
Tjeckerna hade nu ett tydligt övertag både fysiskt, mentalt och taktiskt. De har inte världens mest spektakulära lag – men de har sin kärna från Slavia Prag, de har sin raka tydlighet och de har Patrik Schick.
Gör han inte mål från 45 meter på Hampden Park så trycker han in dem från 8 meter i Budapest. Skytteligatät för honom, kvartsfinal för en underskattad fotbollsnation som – tjeckoslovakiskt räknat – har vunnit den här turneringen en gång, gått till final vid ytterligare ett tillfälle och gått till semifinal tre gånger till.
Nu har de alla möjligheter att göra det igen.
En redan bjussig slutspelshalva är nu så vidöppen att det är omöjligt att undvika att fästa blicken hela vägen framme vid horisonten.
Danmark eller Tjeckien kommer att spela EM-semifinal, så mycket vet vi nu.
Fyra olika lag kan ställas mot dem där. Ett av dem är Sverige.