Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Adela, Heidi

KÖR ÖVER SCHWEIZ

Wennerholm: Visa världen att ni är störst, bäst och vackrast

SASKATOON. Efter en svidande förlust mot USA är det lätt att gräva ned sig och förbanna ödet.

Speciellt om man är 18–19 år.

Men Småkronornas bästa svar är att köra över Schweiz i bronsmatchen i dag.

Visa världen vem som är störst, bäst och vackrast.

Och det finns fortfarande titlar att vinna.

Förbundskapten Pär Mårts sopade bokstavligen upp soporna från isen under träningen i går, då han i brist på koner fick plocka in en överfull soptunna på isen.

Självklart blev den omkullvält av en spelare och plastmuggar, servetter, Snickers-omslag och gamla söndertuggade tuggummin hamnade på isen.

En symbolisk bild av detta svenska JVM?

Glöm det.

Sverige har gjort en riktigt bra JVM-turnering förutom två perioders hockey. Den första mot Finland i gruppspelet och den tredje mot USA i semifinalen.

Det sämsta svenskarna kan göra är att lägga sig ner och dö i kvällen bronsmatch mot Schweiz.

Jag vill se en storseger mot schweizarna i dag.

Ett lag som kommer ut laddat till tänderna och vinner tvåsiffrigt och visar världen att förlusten mot USA trots allt bara var ”a bump in the road” som man säger här borta.

Flera ligor kan vinnas av blågula

Det finns massor av titlar kvar att vinna.

Magnus Pääjärvi-Svensson är bara tre poäng från titeln som JVM:s poängkung och har chansen att ta den titeln genom att ösa in poäng mot schweizarna, samtidigt som JVM-finalen mellan Kanada och USA borde en bli en betydligt tätare match.

André Petersson är bara ett mål från delad ledning i JVM:s skytteliga och den titeln kan han fortfarande ta.

Och Jacob Markström är fortfarande min favorit till att bli utsedd till JVM:s bäste målvakt och håller han nollan mot Schweiz tror jag han blir historisk som den förste att bli utsedd till JVM:s bäste målvakt två år i rad.

Man kan ju tycka att det här är att sätta jaget före laget, men spelar Sverige tillräckligt bra som lag så kan de hjälpa medspelarna till de här titlarna.

De har mer betydelse än många tror, då transatlanter är galna i statistik.

Tre svenskar i topp i årets JVM-statistik kommer definitivt att ha betydelse när motståndarna slår upp faktaböckerna inför nästa års JVM.

Jag kände precis som spelarna en oerhörd tomhet efter förlusten mot USA i går, men jag var å andra sidan förberedd.

Mardrömsmotståndare

Jag hade hängt i klocksträngen och låtit varningsklockorna ljuda flera dagar innan den här JVM-semifinalen spelades.

USA är Sveriges värsta mardröm.

Sverige har i inte slagit USA i JVM sedan 1996 och när JVM avgörs på USA:s hemmaplan i Buffalo 2011 kommer det att ha gått femton år sedan svenskarna slog USA i en JVM-match senast.

Det kan aldrig vara en tillfällighet.

Vissa nationer och vissa klubblag har oerhört svårt mot vissa motståndare av någon obegriplig anledning – så kallade bogey teams.

Det finns vissa som menar att bogey teams bara är en myt, men de personerna är välkomna att kolla JVM-statistiken mellan Sverige och USA genom tiderna.

Därför var jag helt säker på att Sverige skulle slå Kanada i en JVM- final, men full av dåliga vibbar inför semifinalen mot USA.

Tyvärr stämde magkänslan.

Svenskarna var naturligtvis oerhört besvikna i en ålder där allt dubblas med två, vare sig det gäller att vinna eller förlora.

Småkronorna spelar ju en osvensk hockey, där förbundskapten Pär Mårts jobbat stenhårt för att pumpa in en transatlantisk attityd, där spelarna ska spruta av självförtroende, gå rakt på mål och slå in returerna bakom en skymd målvakt. Göra det som kallas ”ugly goals” i Nordamerika.

De räknas nämligen precis lika mycket som de mål som hamnar på tio i topp-listan över säsongens vackraste. Nu blev det precis tvärtom.

Svenskarna spelade ”svenskt” och föll på att motståndarna spelade precis som Pär Mårts vill att Sverige ska spela.

Ödets ironi kallas det.

Följ ämnen i artikeln