I kväll kan jag få se mitt trettonde världsrekord

Det ska fan vara galaarrangör i friidrott.

Ett års jobb och en enda dag då allt ska fungera.

En rejäl åskskur kan förstöra allt.

Men samtidigt kan det bli en magisk kväll med ögonblick ingen glömmer.

Tjusningen är att ingen vet.

Jag satt själv i Lausanne förra tisdagen och fick se ett världsrekord på 110 meter häck och världens näst bästa tid på 200 meter någonsin.

Kinesen Liu Xiangs 12,88 och Xavier Carters 19,63.

1987 satt Stadionpubliken och följde en ganska medioker gala, där herrarnas höjdhopp drog ut på tiden.

Många gick hem medan Patrik Sjöberg höjde ribban.

Han hade vunnit tävlingen redan då han tog 2,32 i första hoppet. Då hade han gått in på 2,24, tagit i första och sedan stått över på 2,28. Det var också den höjd tävlingens tvåa, tjecken Jan Zvara stannade på.

Patrik hoppade ensam vidare på 2,35 och tog även den höjden i första.

Då åkte ribban upp på 2,42, en centimeter över ryssen Igor Paklins nästan två år gamla världsrekord.

Patrik klarade i sitt tredje och sista försök och det är fortfarande DN-galans största ögonblick.

Kajsa har kapaciteten

I kväll finns faktiskt chansen till en repris.

Kajsa Bergqvist försökte på världsrekordhöjden 2,10 i sin senaste tävling, SM i Sollentuna förra helgen.

Just nu är hon ende svensk med kapacitet att kunna hota ett världsrekord.

Men det är få förunnat att se ett världsrekord i friidrott.

I alla fall live.

Själv har jag sett tolv av de gällande världsrekorden och två av de absolut bästa.

Michael Johnsons 19,32 på 200 meter i OS-finalen i Atlanta och Mike Powells 8,95 i längd i Tokyo-VM 1991.

Det diskuteras ofta vilket världsrekord som är mest svårslaget och på herrsidan är det just Michael Johnsons 19,32.

Men efter att ha sett Xavier "X-man" Carter springa på 19,63 i Lausanne, sätter jag mina pengar på Powells 8,95 i längd.

Bob Beamons historiska 8,90 från Mexiko-OS 1968 är fortfarande världens näst längsta hopp och det stod sig i 23 år.

Konkurrens

Att Mike Powell hoppade så långt i Tokyo beror enbart att han mötte Carl Lewis. Den duellen de hade i längdgropen den där fuktigt heta natten i Tokyo, är fortfarande det mest imponerande jag sett.

Carl Lewis gjorde sitt längsta hopp någonsin med 8,87 (i en vind på -0.2), men blev ändå slagen.

Det visar hur mycket konkurrens betyder.

Därför är det oerhört trist att Justin Gatlin undviker att möta Asafa Powell på 100 meter. Alla vill se en tvekamp mellan de två som delar världsrekordet på 9,77.

Samtidigt är det oerhört skoj att fransyskan Eunice Barber visar sådan bra form inför EM.

Duellen mellan Barber och Klüft kommer att ge en sprakande sjukamp i Göteborg.

Carolina Klüft kan också vara en framtida svensk världsrekordhållare, trots att Jackie Joyner-Kersees världsrekord på 7291 poäng räknas till de "omöjliga".

Men medelåldern på damernas världsrekord är skrämmande hög och bara en bekräftelse på 80-talets utbredda dopning.

Tjeckiskan Jarmila Kratochvilovas 1.53,28 på 800 meter är det äldsta och fyller 23 år på torsdag. Lika gammalt som Carolina Klüft.

Galans höjdare

Mats Wennerholm