En tennisclown säger farväl

Magnus Gustafsson slutar där allt började: Det är mycket möjligt att jag kommer börja gråta

Sedan 1985 har han fått både åskådare, motståndare och coacher att skratta, trivas och tappa hakan.

Själv låter han näsan falla.

Efter Stockholm Open blir tenniscirkusen en clown fattigare.

- Jag kan inte hålla på med elitidrott hela livet. Det är slut nu, säger Magnus Gustafsson, 34.

helskärm

Han är varm, färgstark, underhållande, oberäknelig, ödmjuk och rolig i ett.

Precis som en clown.

När Magnus Gustafsson sammanfattar karriären kommer han att minnas betydligt mer än 14 singeltitlar.

Göteborgaren har stått med ena foten i en tjeckisk toalett, gett sig av mot Qatar utan racketar, gått till läkaren med kvarglömt papper i öronen och dansat små grodorna med de svenska fansen i Australian Open.

Om Björn Hellberg har skrivit de bästa tennisböckerna, har Magnus Gustafsson material så det skulle räcka till den i särklass roligaste. Hur man än vrider och vänder på det kommer tennisen att bli tråkigare den dag han lägger av - och den dagen är här nu.

Slog igenom totalt okänd

Han avslutar karriären där han fick sitt stora genombrott, i Kungliga tennishallen. Han var i princip okänd när han som 20-åring debuterade i Stockholm Open 1987. När han åkte därifrån hade han slagit Fransesco Candellotti, Mikael Pernfors, Eric Jelen, Matt Anger och hela världen med häpnad.

I kväll möter han spanjoren Francisco Clavet i första omgången. Det kan bli hans sista match på världsscenen.

- Jag trodde aldrig att jag skulle bli en etablerad världsspelare och nu får jag avsluta karriären på samma bana, säger han.

Känns det märkligt?

- Ja, det är klart. Det här har blivit min livsstil. Jag började spela som sexåring och drömde om att bli proffs. Men nu känns det som att jag lägger ner allt jag har men ändå inte kommer framåt. Då känns det meningslöst. Dessutom känns det som att kroppen säger ifrån, säger Magnus Gustafsson.

Brukar inte visa känslor, men nu...

Stefan Edberg hade 1996 sin avskedsföreställning på samma ställe. Då brast det för den förre världsettan, som i dag ingår i tävlingsledningen.

Magnus Gustafsson är också inställd på ett känsloladdat farväl från den sport han älskar, från de konkurrenter som blivit hans vänner, från den där jävla pulsen han känner före inbollningen.

- Jag brukar inte visa känslor, men det är mycket möjligt att jag kommer att gråta. Men om jag gråter, är det inte för att jag har fått stryk, säger han.

Magnus Gustafsson rabblar upp tänkbara segrare i Stockholm Open. Det blir många namn, men ingen Gustafsson.

- Tidigare kunde jag gå in i en turnering och känna att jag kunde vinna. Så är det inte längre. Att jag ska gå ända fram i det här startfältet är inte realistiskt, säger han.

Tappade en hotellsäng på foten

Å andra sidan vet man aldrig vad som händer när "Gusten" är i farten. 1999 var han nära att tvingas lämna återbud till kvartsfinalen efter att ha tappat en hotellsäng på ena foten.

Vad är det märkligaste du har gjort på en tennisbana?

- 1993 gjorde jag en riktig idiotgrej. Jag hade varit i en formsvacka i tre-fyra månader och bara vunnit några matcher när jag skulle möta (Younes) El Aynaoui i Marocko. Då var han okänd och jag kände att jag måste slå honom, men tappade första set. Då bestämde jag mig för att hitta på något nytt, så jag började garva efter varje boll.

Va!?

- Jo, jag garvade. Sedan spelade det ingen roll om jag vann bollen eller slog den i skynken. Jag ångrar det fruktansvärt mycket, men spelade faktiskt bättre och fick publiken med mig. Jag förlorade, men fick ändå stående ovationer efter matchen.

Magnus Gustafsson skrattar när han minns den där matchen.

- Men egentligen kan jag inte showa på planen. Det är jag för dålig för. Jag har inte känsliga handleder som (Magnus) Larsson, eller (Stefan) Edbergs volley.

Ändå har du varit tia på världsrankingen.

- Det beror på att jag alltid har gjort mitt bästa. När jag tittar tillbaka på karriären är det det jag är mest stolt över.

Har det varit frustrerande att du alltid har haft minst en annan svensk före dig på rankingen?

- Jag har tänkt på det någon gång, att fan, jag har inte varit Sverigeetta. Det är lite missflyt. Men samtidigt har det passat mig, att ligga och smyga och sedan slå till då och då, säger Magnus Gustafsson.

Är inte lika slarvig längre

Tidigare hade han ett mobilsvar som löd: "Lämna namn och nummer så ringer jag upp... om jag hittar telefonen."

Han har ändrat det nu, men det berättar en del om Magnus Gustafsson.

- Jag är väldigt disträ, men just det där med att jag glömmer grejer har blivit bättre med åren, säger Magnus Gustafsson.

Han tackar för sig, ursäktar chauffören som tvingades vänta och ska ge sig ut i höstkylan. Det ser kallt ut i bara t-shirten.

- Förresten, hade jag med mig någon jacka?

Stefan Holm