Veckans pokerteori, v 3
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-16
Du sitter i en större flerbordsturnering, och mörkarna är uppe i 150–300.
Före floppen synar stol 4 och stol 6, liksom lilla mörken, och du knackar ned det från stora mörken. Nu har floppen kommit på bordet; lilla mörken checkar, och det är din tur att tala.
Vad gör du?
Lilla mörken har 6 350 framför sig, du har hela 14 900, Stol 4 bara 3?275 och Stol 6 har 11?650.
Tänk efter och analysera situationen!
”Rätt svar” finner du längre ned på sidan.
Rätt svar: Här är ännu ett klassiskt bluffläge; beta ut förslagsvis någonstans mellan 800 och 1100. Eftersom ingen har höjt är det osannolikt att någon av de andra har en riktigt bra starthand, och framför allt kan du – i stora mörken i en ohöjd pott före floppen – sitta med vad som helst, ur motspelarnas synvinkel. Dessutom är floppens textur utmärkt för att bluffa med: ett medelhögt par, inget möjligt straightdrag och inget möjligt flushdrag.
Betar du ut här, finns det inte många möjliga händer som kan locka dina motspelare till att syna dig: bara en åtta, en trea eller ett pocketpar, och inget av alternativen är troligt med bara tre motspelare. Naturligtvis bör du bara köra denna bluff mot spelare som är medeltajta eller mer än så, och därför läggningsbenägna om de inte själva har träffat något.
Ytterligare en faktor i din favör är att du har den högsta markerstapeln på bordet, vilket kommer att få de andra att tänka sig för både en och två gånger innan de ger sig i kast med dig.
Dan Glimne