Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Orvar

Tabellen är skrämmande läsning för Stockholmslagen

Wennerholm: Undrar ni varför alla sitter med tidningen upp och ner på tunnelbanan i dag?

KARLSTAD. Undrar ni varför alla stockholmare sitter med tidningen upp och ner på tunnelbanan i dag?

Kolla på tabellen.

Det har påståtts mer än en gång att det skulle bli hockeyfest i Stockholm då AIK gick upp.

Jo, pyttsan.

Det kom 3 461 och såg derbyt mellan AIK och Södertälje i går.

Det är rena katastrofsiffran.

Har det kämpigt Patrik Carlssons Södertälje tog extrapoängen i derbyt mot Daniel Rudslätts AIK i går. Men trots det är tabellen ingen munter läsning för något av Stockholmslagen.

Jag satt själv i Löfbergs Lila Arena i Karlstad och väntade på att en stockholmare skulle sticka in huvudet och fråga:

– Har ni fest, eller?

Här var det mer än dubbelt så många

– 7 410.

Publiksiffran på Hovet i går är den sämsta i elitserien så här långt och sämre än Södertäljes publiksnitt hemma förra säsongen, då man drog överlägset minst publik av alla.

Även om det första derbyt mellan AIK och Djurgården på tisdag är utsålt – och folk säkert satsat pengarna där – var det skrämmande tomt på läktarna på Hovet­ i går.

Lika skrämmande som tabellen är för stockholmslagen i dag.

Djurgården, AIK och Södertälje på rad längst ner i tabellen.

Tripp, trapp, trull.

Om inte Djurgården slår Skellefteå hemma i morgon, eller AIK skräller mot Färjestad borta, blir första riktiga Stockholmsderbyt på åtta år en ren jumbofinal mellan Stockholms två stoltheter.

Jag skriver ”riktiga” derbyt eftersom ­Södertälje aldrig skapat den där riktiga derbystämningen i Stockholm.

Nu ska jag inte ta ifrån dem styrkan i att vända matchen mot AIK, då de förvandlade 3–4 med en och en halv minut kvar att spela till seger med 5–4 efter sudden.

Men med handen på hjärtat är både AIK och Södertälje på de platser i tabellen de flesta tippade redan före nedsläpp.

Det är Djurgården som inte riktigt hör hemma i samma sällskap.

Två raka bortaförluster nu efter succéstarten och 3–2 hemma mot mästarna HV 71.

I den matchen vände Djurgården 1–2 till 3–2 på 22 sekunder i slutperioden och inte utan viss medstuds på puckarna.

Djurgården i en annan division

Annars hade Djurgården legat sist i Stockholmsdivisionen.

Två raka förluster mot Modo och Brynäs har gett ett tabelläge som ingen skulle ha gissat innan serien startade.

Djurgården är naturligtvis i en annan division jämfört med AIK och Södertälje.

Men efter succén i fjol är kraven högre, förväntningarna större och pressen hårdare.

En SM-final där man nosat på guldet väcker drömmar.

Men glöm inte att Djurgårdens fyra placeringar i grundserien inför den sensationella andraplatsen i fjol skrivs 10–7-10–10.

Nu ska man leva upp till förväntningarna med ett lag som tappat elitseriens bäste målvakt (Gustaf Wesslau) och flera andra nyckelspelare.

Djurgården har fyllt på tillräckligt bra för att ta sig till slutspel utan problem, men det går inte att kräva att de blir samma topplag som i fjol då allting klickade.

Mötte en ångerfull ”Peppen”

Nu pekar allt på att tisdagens derby mellan AIK och Djurgården blir utsålt – jag våga inte skriva ”är” eftersom AIK:s premiär mot Linköping också påstods vara utsåld.

Då stod 1 200 stolar tomma.

Men det är fyra derbyn till mellan AIK och Djurgården den här säsongen.

Jag tvivlar på att det blir utsålt på alla.

Jag har aldrig köpt teorin att två stockholmslag betyder så mycket för elitserien.

Det var säkert så en gång i tiden, men numera har det förvandlats till en myt.

Hockeykartan har definitivt förändrats.

Konkurrensen i Stockholm är mördande då det gäller både sport- och nöjesutbudet. Där har hockeyn definitivt tappat.

Det verkar inte ens ha hjälpt att AIK gick upp.

Själv var jag i Karlstad i går, som är ett av Sveriges ledande hockeyfästen numera tillsammans med städer som Jönköping och Skellefteå.

Frölunda lyckades ta sin första seger och jag kunde nästan höra sucken från göteborgarnas omklädningsrum efteråt.

Äntligen en seger och jag unnade framförallt målvakten Johan ”Honken” Holmqvist att få avgöra en match, det var länge sedan.

Snacket efteråt handlade mest om Per-Johan ”Pebben” Axelssons bentackling på Färjestads Marcus Paulsson.

Pebben stack ut benet och fällde Paulsson och det blev ett matchstraff som kommer att granskas av disciplinnämnden.

Nu mötte jag själv en ångerfull ”Pebben” efter matchen som inte ville skylla ifrån sig och medgav att han kanske reflexmässigt fällt ut benet.

Jag kan aldrig tänka mig att Pebben avsiktligt skulle försöka skada en motspelare.

Men han är man nog att ta sitt straff utan att protestera.

Om det blir så.

Det kan man inte säga om alla.

Följ ämnen i artikeln