Jannes dilemma inför ödesmatchen – seger krävs
Publicerad 2023-06-20
Tål han en smäll till?
Förbundskaptenen Janne Andersson värjer sig mot att kvällens EM-kval (20.45) mot Österrike kallas för en ödesmatch.
Men det är precis vad den är.
I sak kan han ges rätt, 60-åringen från Halmstad. Det är tredje matchen av åtta innan bokslut görs. Först efter returmatchen mot Österrike på Friends arena i september klarnar utgångsläget markant.
Men en förlust på Ernst Happel-stadion i kväll innebär troligen att landslaget måste vinna samtliga återstående matcher för att kunna passera antingen Österrike eller Belgien och nå slutspelet nästa år.
Möjligt? Teoretiskt ja.
Troligt? Knappast.
Jobbet inte i fara
Är Anderssons jobb i omedelbar fara vid en förlust? Nej. Svensk fotboll sparkar inte förbundskaptener under pågående kval. Stödet från förbundet har hittills varit uttalat starkt men en förlust i kväll naggar ordentligt på det förtroende Andersson har. Hans kontrakt sträcker sig över EM nästa sommar. En EM-miss och han får kliva av sent i höst.
Janne Andersson säger att han älskar att vara förbundskapten, att han inte har några planer på att kliva av, att han tar sig an jobbet med samma iver, beslutsamhet och energi som när han tillträdde sommaren 2016.
Ingen ifrågasätter hans hängivenhet. Men är han rätt man – efter sju år – att bygga upp ett nytt landslag med sikte på VM 2026 om landslaget missar EM i Tyskland nästa sommar?
2016 var han efterlängtad, en frisk fläkt efter den nedåtgående spiral som landslaget snurrat i under Erik Hamrén, vars tid på posten fick ett bittert slut under det svaga EM-slutspelet i Frankrike.
Uppryckningen med Andersson var påtaglig. Playoffsegern mot Italien – Miraklet i Milano– följdes av den heta VM-sommaren i Ryssland 2018 och det det lyckosamma kvalet till EM 2020. Men sedan förlusten mot Ukraina i det pandemiflyttade mästerskapet 2021 har det pekat nedåt.
Rätt brant, dessutom.
Halkat efter
Segern hemma mot Spanien i VM-kvalet några månader senare blev inte den vändning den där och då talade för. Kritiken har växt i takt med motgångarna. Förra året var resultatmässigt det sämsta i mannaminne, med VM-miss och ett praktfiasko i Nations League.
2023 har inte börjat bättre. 0–3-förlusten mot Belgien visade brutalt att svensk landslagsfotboll halkat efter. Hemma på Friends arena hade Sverige tidigare framgångsrikt hanterat landslagsfotbollens bjässar, som Nederländerna, Frankrike, Italien och Spanien.
Skulle bära bördan
Illavarslande är också oförmågan på bortaplan de senaste två åren. Sverige har förlorat sex av åtta tävlingsmatcher. Segrarna har kommit mot Kosovo (VM-kval) och Slovenien (Nations League).
Hur stort är Janne Anderssons ansvar för landslagets nedgång? Som den ledare han är skulle han bära bördan, trots att de förmildrande orsakerna är åtskilliga. Krasst konstaterat förfogar han just nu över högst en handfull spelare som kan kan sägas hålla hygglig internationell klass. Sett till klubbtillhörighet, standarden på ligor och speltid hos merparten av de övriga är Anderssons valmöjligheter sämre än de flesta av hans föregångares.
Men nu är nu och då är då, brukar Andersson säga.
Nu är Österrike i kväll – och sällan har så mycket stått på spel så tidigt i ett kval. För honom och för landslaget.