"Jag associerade det med mycket psykisk ohälsa"

Jenny Rissveds vill gärna ha en ny OS-medalj.

Trots att guldet i Rio satte sådana spår.

– Det finns en stolthet i att vara olympisk mästare. Samtidigt blev det för mig att jag associerade det med mycket psykisk ohälsa, säger mountainbikecyklisten.

Ska man tävla i mountainbike på högsta nivå gäller det att tåla stryk. Ärret till höger på Jenny Rissveds överläpp vittnar om det.

– Det var en annan åkare som körde in i mig i ett högfartsparti. Och så landade jag på en av barnmarkeringarna som slajsade upp läppen på mig. Det var nästan som att någon hade skurit mig med en kniv, säger 30-åringen om kraschen i en tävling i maj.

– Men jag är inte så brydd kring det. Jag tycker att det ger lite karaktär.

Guldskräll

Då har de mentala smällarna påverkat henne mer. Rissveds gick från okänd till riksbekant när hon tog ett oväntat OS-guld i Rio 2016, men slutade cykla året därpå och var sedan borta i nästan två år medan hon kämpade mot depression, ätstörningar och utmattning.

I OS i Tokyo 2021 blev det 14:e-plats, men snarare än besvikelse uttryckte hon efteråt en lättnad över att ”slippa bära den där titeln”.

– Eftersom jag var så öppen och pratade om hur jag mådde så blev det att det där OS-guldet bara blev dåligt. Alla andra tolkade det så, men så var det inte. Det var en del dåliga associationer men det var också väldigt, väldigt mycket stolthet i det, säger Rissveds.

Hon reflekterar hela tiden vad det innebär att vara en elitidrottare. Hennes lag, Team 31, är döpt efter den 31:a artikeln i FN:s barnkonvention och har ett uttalat fokus som mer handlar om att inspirera unga än att jaga resultat.

Medaljer inte allt

Men tävlingsmomentet är ändå viktigt, säger Rissveds inför sin tredje OS-start, på söndag på Colline d'Élancourt (Élancourtkullen) utanför Paris.

– Jag tänker på medaljer och resultat. Men jag låter det inte ta över. Sedan skulle jag vara jättestolt om jag lyckas ta medalj.

Balans är ett nyckelord. Att lyssna på kroppen men att samtidigt förstå att elitidrott kostar på, att det gör ont och i grunden är ohälsosamt.

Vad säger kroppen nu?

– Att det är lugnt, vilket är väldigt skönt. Jag känner mig lugn och avslappnad. Och trygg. Jag känner mig inte överdrivet självsäker men jag känner heller inte att det är katastrof.

Du tyckte att det var skönt att bli av med rollen som OS-guldmedaljör i Tokyo. Skulle du gilla att återta den nu?

– Jag skulle känna mig mer stolt. Direkt, liksom. I nuläget. Och det är en bra känsla.