Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Ex-sovjeter lockas till krig med IS

Publicerad 2015-04-01

Centralasien. Förtryck och fattigdom får allt fler från de forna sovjetrepublikerna i Centralasien att söka sig till kriget i Syrien och Irak.

Utflödet antas öka risken för oroligheter även på hemmaplan.

I en kvartslång filminspelning som nyligen spreds via sociala medier i Ryssland berättar 16 maskerade män om sin snara hemfärd till Tadzjikistan.

– Det här är sista budskapet från Syrien och Irak. Nästa film kommer kanske från Tavildara-bergen, eller Dusjanbe, eller rentav Kreml, hotas det i filmen, enligt Radio Ozodi, den tadzjikiska varianten av Radio Free Europe/Radio Liberty.

Gruppens ledare Nuzrat Nazarov har i tidigare filmer hävdat att upp till 2 000 tadzjiker anslutit sig till Islamiska Staten (IS) i Syrien och Irak.

Även om den siffran sannolikt är grovt överdriven beräknas åtminstone 100 personer - kanske 300, enligt tadzjikiska myndigheter - ha gjort resan västerut.

Diktaturer

I en rapport från i januari räknar tankesmedjan International Crisis Group (ICC) i Bryssel med att upp till 4 000 personer lämnat de fem forna sovjetrepublikerna i Centralasien för att träda i tjänst hos IS.

Orsakerna är flera. I Uzbekistan är diktaturen järnhård med tuffa nedslag mot alla former av opposition. Från gränstrakterna i Ferganadalen ger sig många av från de skarpa etniska motsättningarna mellan uzbeker och kirgizer. Överlag är dessutom arbetslösheten och fattigdomen stor, inte minst sedan den vikande konjunkturen i Ryssland kraftigt minskat behovet av billig arbetskraft från de forna sovjetbröderna i öst.

Bitterheten är stark.

– Ungdomarna har tröttnat på allt och vill ha revansch. De ser det här som en väg ut, säger en ex-tjänsteman i Kirgizistan som intervjuats om IS-intresset av ICC.

Via Turkiet

Till krigsområdet tar sig centralasiaterna relativt enkelt. Från fyra av de fem länderna behövs inga visum till Turkiet. Från Uzbekistan går det att få 30-dagarsvisum på flygplatsen.

Många radikaliseras och engageras under tiden som de gästarbetar i Ryssland, där de ofta behandlas uselt och utsätts för allehanda trakasserier. Inom IS klumpas de sedan ihop och kallas allmänt för tjetjener.

Myndigheterna i de fem länderna har bland annat reagerat med att kriminalisera terrorresorna. Intresset för att bekämpa grundorsakerna och slå mot korruption, utanförskap och fattigdom verkar det dock vara sisådär med.

Omvalda igen?

Endast Kirgizistan har ett styre som i någon mån kan kallas demokratiskt. I Kazakstan väntas president Nursultan Nazarbajev, 74, bli omvald för ännu en mandatperiod i mitten av april. Samma sak skedde nyligen med 77-årige Islam Karimov i Uzbekistan. Båda har i praktiken regerat sina områden ända sedan 1989.

Krigserfarna, radikaliserade islamister kan bli en stark faktor när presidenterna till sist faller ifrån. Tills vidare möts dock eventuella hemvändare med järnhand.

– Uzbekistan skjuter dem vid gränsen, säger en rysk tjänsteman till ICC.

TT