Klartecken för snus och lakritspipor

Publicerad 2013-10-08

Luxemburg. E-cigaretternas framtid var en huvudfråga när EU-parlamentet i dag godkände förslaget till nya tobaksregler.

För svensk del har mycket handlat om snuset.

– Det är väldigt skönt att snuset är räddat. Det är viktigt att vårt undantag inte visat sig bara vara ett löfte som ett luftigt moln som upplöses, säger Marita Ulvskog (S) efter omröstningen.

– Vi tar tillbaka makten över snuset. Om vi vill göra något med snuset så ska det beslutas i Sveriges riksdag, inte i EU. Punkt slut.

– Jag är besviken över att tobaksindustrin lyckades försvaga vår hälsopolitik med argument som är falska eller extremt svaga, säger Carl Schlyter (MP), som är rejält besviken över de fortsatt tillåtna slim-cigaretterna, det uppskjutna mentolförbudet och klassificeringen av e-cigaretter.

Den långa och omfattande omröstningen i parlamentet säkrade framtiden för lakritspiporna, genom att inte förbjuda tobaksimitationer. Även egen svensk smaksättning av snuset har som väntat säkrats.

Förbudet mot smaksättning med mentol skjuts upp i åtta år, meddelar svenske ledamoten Carl Schlyter (MP) från parlamentssalen, också via Twitter.

Även för e-cigaretterna röstade parlamentet som väntat.

Även vad gäller varningstexternas storlek blev resultatet det väntade, den ska vara 65 procent av cigarettpaketen.

Att parlamentet inte vill klassa e-cigaretterna som läkemedel gör Ulvskog dock "sorgsen".

– Jag tror att det här kommer att bli det nya rökandet. Det har ju blivit en viss nedgång i rökningen de senaste åren, främst genom att många länder i Europa beslutat om att man inte får röka på jobbet, i offentliga miljöer eller på krogen. Nu kringgås allt det med e-cigaretterna, säger Ulvskog.

Parlamentskollegan Fjellner (M) var desto mer nöjd:

– E-cigaretter är inte morötter. Det bästa är om man inte använder tobak över huvud taget eller blir beroende av nikotin. Men det goda får inte bli det bästas fiende. Det blir en väldigt konstig logik när vi låter det som är farligast fritt cirkulera men har hårdare regler för allt som är mindre farligt.

Fjellner är också glad över snusbeslutet, men besviken över att inte ha fått med sig kollegorna på att öppna upp för försäljning i andra länder.

– Jag känner mig kluven. Här förväntas jag vara glad över status quo, när det fortsatt kommer att vara den orimliga ordningen att den minst farliga tobaksprodukten är den enda som är förbjuden.

Beslutet slår mot barnen, konstaterar Schlyter.

– 70 procent av dem som börjar röka är under 18 år. Tobaksindustrin fångar barn innan de har hunnit tillgodogöra sig all information om hur skadligt det är. Det är där vi hade ett ansvar att sätta stopp för deras marknadsföringsmetoder, och den chansen tog inte vi.

På den positiva sidan ser han ändå att de kompromisser som gjorts sannolikt underlättar för de förhandlingar som nu vidtar med medlemsstaterna och EU-kommissionen. Därmed lever hoppet om att få tobaksdirektivet slutgiltigt godkänt före EU-valet i vår.

– Och det är faktiskt också viktigt att det här inte dras ut på i all oändlighet. Det är väl det enda positiva som man kan säga i dag.

Från svensk sida har mycket av intresset kring tobaksdirektivet handlat om snusets vara eller icke vara. Regeringen drev länge en kamp för att få sälja snus i resten av EU, men fick ge sig i våras, efter starkt motstånd från övriga länder - och även internt i alliansen.

Däremot har de svenska ledamöterna lyckats få tillräckligt stöd bland sina kollegor om att låta Sverige även i fortsättningen bestämma om innehåll och smaksättning av snuset. Samma linje gäller även bland medlemsstaterna, som sade sitt om tobaksdirektivet redan i somras.

Anhängarna bakom en tuff linje pekar på att 700 000 européer årligen dör av tobaksrelaterade orsaker.

TT:s korrespondent