Tempelbergskrisen sprider sig internationellt

Mellanöstern. Efter omfattande protester drar Israel tillbaka delar av säkerhetsarrangemangen kring Tempelberget. Samtidigt har konflikten blivit internationell storpolitik: Utländska diplomater försöker gjuta olja på vågorna medan Turkiet och Jordanien pressar den israeliska regeringen.

Israel monterade på tisdagen ned de kontroversiella metalldetektorer som efter attacken den 14 juli placerades ut vid ingångarna till Tempelberget. De ska ersättas av övervakningskameror, en åtgärd Israel hoppas kommer att dämpa missnöjet bland landets muslimska medborgare och i de ockuperade palestinska områdena. Samtidigt har konflikten redan hunnit bli internationell storpolitik - med religiösa övertoner.

– Härifrån riktar jag en uppmaning till alla muslimer. Alla som har möjlighet borde besöka Jerusalem och al-Aqsamoskén. Kom, låt oss alla beskydda Jerusalem, sade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan på tisdagen i ett tal till parlamentet.

Erdogan tillade, något kryptiskt, att Israel "själv kommer att lida störst skada".

Även grannlandet Jordanien, som enligt en överenskommelse förvaltar Tempelbergets moskéer, har genom kung Abdullah uppmanat Israel att dra tillbaka alla säkerhetsåtgärder som införts sedan den 14 juli. Och den palestinska myndigheten beslutade på söndagen att bryta alla förbindelser - inklusive allt säkerhetssamarbete - med Israel.

Säkerhetsrådet inkallat

Efter attacken den 14 juli, då israeliska araber dödade tre poliser och därefter flydde in på tempelområdet, ställdes fredagsbönen i al-Aqsamoskén in för första gången på flera år. Israeliska araber bad på gatorna utanför Tempelberget i protest. Helgedomarna öppnades visserligen igen den 16 juli, men förstärkt bevakning och metalldetektorer vid ingångarna skapade fortsatt missnöje.

Tiden därefter har präglats av såväl fredliga protester som upptrappat våld, liksom oro för konfliktens potentiella spridningsrisk. FN:s säkerhetsråd har diskuterat vägar att dämpa spänningarna och parallellt har ett intensivt diplomatiskt arbete ägt rum.

– Det har pågått hårt arbete bakom kulisserna, diskussioner mellan högt uppsatta amerikanska tjänstemän och så klart med premiärministern och Jordaniens kung, säger David Friedman, USA:s Israelambassadör.

Fortsatta krav

Beslutet att ta bort metalldetektorerna tycks än så länge inte ha lyckats mildra missnöjet. Både stormuftin av Jerusalem, Muhammad Ahmad Hussein, och den palestinske premiärministern Rami Hamdallah vill att alla säkerhetsåtgärder som införts sedan attacken ska slopas.

– Vi förkastar alla hinder som inskränker religionsfriheten och kräver att situationen återgår till hur den var innan den 14 juli, sade Hamdallah i ett tal på Västbanken.

Tempelberget har religiös betydelse för både muslimer och judar. Dessutom har östra Jerusalem och dess helgedomar, som varit ockuperade av Israel sedan 1967, en central symbolisk och politisk betydelse. Från palestinskt och muslimskt håll har säkerhetsåtgärderna tolkats som ett försök att ytterligare stärka Israels kontroll över den både heliga och omstridda platsen.

TT-AP-AFP