Rädsla för att säga nej i Turkiet

Turkiet. Evet eller hayir. Ja eller nej. Det är frågan när Turkiet folkomröstar om en omstridd grundlagsändring. Men i den hätska kampanjen har ordet nej blivit negativt laddat - i den mån det alls varit närvarande.

Ett nej kan komma med ett högt pris i Turkiet, där temperaturen stigit inför dagens folkomröstning om en grundlagsändring som vid ett ja ger president Recep Tayyip Erdogan väsentligt mer makt. Han vill ha en ny konstitution och har sagt att de som röstar nej står på samma sida som sommarens misslyckade kuppmakare.

Och borgmästaren i Ankara har twittrat att bara förrädare röstar nej.

– Det finns självklart en rädsla för att vara öppen med att man tänker rösta nej. Samtidigt är det väldigt svårt för oppositionella röster att göra sig hörda i den offentliga debatten, säger Abdullah Bozkurt, tidigare journalist på Today's Zaman, med nära band till Gülenrörelsen.

Undantagstillstånd

Folkomröstningen skuggas av det undantagstillstånd som infördes efter kuppförsöket, som Erdogan skyller på Gülenrörelsen. Över 113 000 personer har gripits eller fått sparken från statliga tjänster, omkring 150 medieföretag stängts ner och många journalister fängslats. Numera domineras medielandskapet av regeringsvänliga aktörer och organisationer som Reportrar utan gränser anser att pressfrihet inte längre existerar.

Inför folkomröstningen har medierna fyllts av regeringens ja-kampanj medan kritiker till stor del fått söka sig till alternativa kanaler. Den ledande tidningen Hürriyet, som blivit allt mer Erdoganvänlig, ställde in en intervju med Nobelpristagaren Orhan Pamuk sedan han sagt att han kommer att rösta emot förslaget till en grundlagsändring.

Det välkända nyhetsankaret Irfan Degirmenci fick sparken sedan han twittrat att han tänkte säga "Nej till den som ser forskare, konstnärer, författare, serietecknare, studenter, arbetare, bönder, gruvarbetare, journalister och andra som inte lyder, som fienden".

– Det finns inte längre något utrymme för kritiska röster i turkiska medier. Oppositionspartierna har haft en starkt begränsad tillgång till statliga nyhetsmedier medan Erdogan och AKP haft obehindrad täckning dygnet runt, säger Bozkurt som numera lever i exil i Sverige.

Tillbakavisar kritik

President Erdogan har dock hävdat att det finns mer pressfrihet i Turkiet än i många västländer. Och turkiska tjänstemän har upprepade gånger avvisat anklagelserna om att medier försetts med munkavle när det gäller kritik av den föreslagna grundlagsändringen. De hävdar att mediebolag stängts ner på grund av kopplingar till terrorism, och inte på grund av sin journalistik.

– Problemet är att privatägda medier inte är så annorlunda, de spelar säkert och går på Erdogans linje för att inte väcka regeringens vrede. Det har varken varit en fri eller rättvis kampanj för de som förespråkar ett nej mot författningsändringarna. Det gynnar förstås Erdogan, säger Bozkurt.

TT