Därför ordkrigar USA och Nordkorea

Nordkorea. Tonläget mellan USA och Nordkorea har varit hårt de senaste veckorna. USA:s vicepresident har sagt att tålamodet är över, medan Nordkorea säger sig vara redo för "varje form av krig".

Vad är det som händer, vad står på spel och vilka möjliga lösningar finns? Här reder Linus Hagström, professor vid Försvarshögskolan och Östasienforskare, ut läget:

Varför så hård retorik?

– Ledare runt om i världen har sett på Nordkorea med en stigande oro och känsla av vanmakt de senaste åren. Under Bush- och Obamatiden har man inte lyckats påverka landet i önskad riktning. Sanktionerna har inte påverkat landet så att det har avbrutit sitt kärnvapenprogram. Det har varit få initiativ till förhandling. Militära medel har varit helt "off the table".

– Problemet med Nordkorea växer i takt med att landets teknologiska utveckling fortskrider, och Trump verkar uppleva att det här är något som ska hanteras. Eftersom förhandlingar ses som en omöjlighet, som att förhandla med ondskan, framställs nu militära medel som ett möjligt instrument.

– Det som är riktigt intressant, är att Trump nu beter sig ungefär så oförutsägbart som Nordkorea brukar bete sig. Vad kommer att hända om båda länderna gör så, och använder provokationer som strategi?

Hur stor är risken att det faktiskt blir krig?

– Vi vet inte hur Nordkorea kommer att reagera, nu när vi har en president som plötsligt bombar stater som han inte gillar. Man kan fråga sig om Trump vet vilka konsekvenserna skulle bli om han bombade Nordkorea på samma sätt som Syrien och Afghanistan.

– Om han försöker slå ut Nordkoreas kärnvapenprogram gissar jag att de skulle slå tillbaka och då är risken för krig på Koreahalvön överhängande. Är Trump beredd på det? Man kan tänka sig att hans säkerhetspolitiska rådgivare säger att det är för riskabelt att inte försöka hindra Nordkorea från att fortsätta utveckla kärnvapenteknologin, också eftersom det finns risk att de sprider denna. Eftersom sanktioner och diplomati anses ha misslyckats med att avväpna Nordkorea upplever de troligtvis att det behövs en verktygslåda som även innehåller militära medel. Trumpadministrationen tänker alltså troligtvis att det är förknippat med viss risk hur de än hanterar Nordkorea, och det gör dem kanske mer benägna att använda militära medel.

Varför är kärnvapenprogrammet så viktigt för Nordkorea?

– Ett skäl är att den nordkoreanska ledningen upplever sig hotad av kärnvapen, sedan Koreakriget och framåt. Man tittar antagligen på andra diktatoriska eller totalitära regimer och tänker "vilka är det som försvinner?". De som inte har kärnvapen, som Irak och Libyen. Så hur ska vi kunna överleva? Jo, genom att ha ordentlig avskräckningspotential i form av kärnvapen.

– Inom internationell politik är det ingen ny tanke att rationella aktörer ser kärnvapen som den yttersta garanten för statens suveränitet och ledningens integritet. Så kärnvapen kan ses som ett rationellt sätt att hantera den osäkerhet som alla stater står inför, och i Nordkoreas fall det specifika hot som USA utgör.

– En annan anledning är att kärnvapen anses ge status. Tidigare har nog kärnvapenprogrammet även setts som ett förhandlingsmedel, men det är oklart om den nordkoreanska ledningen nu är beredd att förhandla bort det.

Hur gynnas Nordkoreas ledning av hot och hårda ord från omvärlden?

– Den nordkoreanska ledningen vinner mycket av sin legitimitet internt genom att framställa det som att landet befinner sig i ett konstant krigstillstånd. Det finns ett narrativ som säger att landet i och för sig är fattigt men att man står upp mot USA och ondskan och imperialismen som USA står för, och det är därför Nordkorea straffas. Det är en berättelse som befolkningen kan identifiera sig med och som kan skapa en legitimitet för Kim Jong-Un, även om vi fortfarande vet väldigt lite om hur vanliga nordkoreaner tänker.

Vad finns för möjliga lösningar av situationen på Koreahalvön?

– Man kan fundera på vilka lösningar som inte fungerar. Sanktioner har vi sett inte fungerar, och de kan också bli kontraproduktiva genom att hindra kontakter med omvärlden.

– Det andra sättet är militära medel. Visste vi att det enkelt och kirurgiskt gick att slå ut Nordkoreas kärnvapenprogram kanske det skulle vara lättare att acceptera att man satte in den här typen av åtgärder. Men risken är ändå överhängande att det blir ett krig, och att det kommer att påverka Östasien och världen. Därför så har jag alltid tänkt att det inte är rimligt att använda vapenmakt mot Nordkorea.

– Sen finns en annan fråga som är lite mer känslig, och det är hur det kommer sig att Nordkorea inte får ha kärnvapen. Många andra stater har ju det. USA, Ryssland och Frankrike har kärnvapen. Till och med Israel, Indien och Pakistan har det. Hur kommer det sig att just Nordkorea ska avväpnas? Vi kanske måste lära oss att leva med ett Nordkorea som har kärnvapen, och se till att det inte blir ett hot mot oss genom att på olika sätt förbättra relationerna. Anledningen till att man inte vill ha en dialog med Nordkorea är att man inte vill ge landet erkännande och status. Det är i och för sig inte konstigt med tanke på hur repressiv regimen är, men jag tror ändå dialog och förhandling är enda vägen.

TT