Nya protester i splittrat Venezuela

Venezuela. Protesterna fortsätter i Venezuela, där polis har drabbat samman med demonstranter i huvudstaden Caracas.

Under onsdagens demonstrationer dödades tre personer.

Två studenter och en soldat dödades under oroligheterna i samband med onsdagens demonstrationer. På torsdagen fortsatte protesterna, och tusentals människor, som kräver vänsterpresidenten Nicolás Maduros avgång, tog sig ut på gatorna.

– Samma plats, samma tid. Om vi var miljoner i dag, ska vi vara ännu fler i morgon, sade oppositionsledaren Henrique Capriles på en presskonferens inför demonstrationerna, enligt Reuters.

Kravallpolis har avfyrat tårgasgranater och huvudstaden patrulleras av pansarfordon, och poliser bevakar de större vägarna. Även i andra städer i Venezuela har militär och polis kallats ut för att upprätthålla ordningen.

Demonstranterna vill bland annat tidigarelägga presidentvalet som egentligen ska genomföras i december 2018, att guvernörsvalet som regeringen ställt in på obestämd tid hålls och att politiska fångar friges.

Maduro hävdar i sin tur att oppositionen försöker ta makten genom en kupp.

– Vi ger inte upp. Det är vår plikt att försvara konstitutionen, säger Capriles enligt nyhetsbyrån AFP.

Ont om mat

Den politiska instabiliteten är tätt sammanflätad med den allt djupare ekonomiska krisen. De sociala program som den tidigare presidenten Hugo Chávez införde går inte längre att upprätthålla. Landets ekonomi står och faller med oljepriset, som nu har varit lågt under flera år. Chávez misslyckades med att diversifiera ekonomin, och stora delar av industrin är i spillror på grund av bristande investeringar.

– Jag har ingen mat i kylskåpet. Jag har en tvåårig att försörja och jag är arbetslös. Och allt är Maduros fel, sade demonstranten Jean Tovar, redo att kasta sten på polisen i huvudstaden Caracas, till AFP.

Ökad repression

Manifestationerna inleddes på onsdagen på en mängd olika platser. Demonstranterna i Caracas marscherade mot regeringsbyggnaderna men möttes på vägen av polis och militär, utrustad med bland annat tårgas.

– Det vi har sett är att regeringen bemöter protesterna med en ökad militarisering och repression, och det är farligt, säger Andrés Rivarola Puntigliano vid Latinamerikainstitutet på Stockholms universitet.

– Många upplever att den här regeringen inte respekterar demokratiska rättigheter. Den tappar legitimitet hos viktiga grupper i samhället.

Rivarola Puntigliano ser inga tecken på att utvecklingen ska vända, utan snarare att polariseringen ökar.

TT