Natoländer pressas att öppna kassakistor

Nato. Ryssland och terrorrörelsen IS stod på dagordningen när Natos utrikesministrar möttes i Bryssel.

Och USA:s utrikesminister Rex Tillerson tryckte på för att försvarsalliansens länder snabbt ökar sina militära anslag.

Tillerson, som begick sin Natodebut och är personlig vän med den ryske presidenten Vladimir Putin, signalerade en hårdare ton mot Moskva när han anlände till mötet.

– Vi vill ha en diskussion om Natos hållning i Europa, framför allt i östra Europa, som svar på Rysslands aggression i Ukraina och på andra ställen, sade han enligt nyhetsbyrån AFP.

Reaktionen från Moskva var barsk. Utrikesdepartementet fördömde i ett uttalande Natos "förtal" om "rysk aggression" i Ukraina.

Trump oroar

Flera amerikanska underrättelsetjänster har slagit fast att Ryssland lade sig i fjolårets presidentval i USA. Att Donald Trump nu är USA:s president oroar flera Natomedlemmar: Dels uttryckte han uppskattning för Putin under valrörelsen - i en tid då många Natomedlemmar i öst har Rysslands annektering av Krim 2014 i färskt minne. Dels var han kritisk mot Nato, som han kallade otidsenlig.

Tillerson lovade nu dock att USA står fast vid åtaganden om att försvara sina allierade. Den lågmälde, tidigare affärsmannen manade sina kollegor att trappa upp kampen mot Islamiska staten (IS) och att bekämpa det som Trump kallar "radikal islamisk terrorism".

Vill ha mer

Ur amerikanskt perspektiv dominerar annars frågan om finansiering. Under valrörelsen sade Trump ofta att Natos medlemmar måste öppna kassakistorna, att de inte kan förvänta sig att USA står för en så stor del av kostnaderna.

Nato satte 2014 upp ett mål om att två procent av medlemmarnas BNP ska gå till försvaret. Målet ska vara uppfyllt till 2024, men i dagsläget har enbart fem av de 28 länderna nått dit: Estland, Grekland, Polen, Storbritannien och USA.

Den 25 maj håller Nato toppmöte i Bryssel, då väntas Trump delta.

– Vårt mål borde vara att komma överens, vid toppmötet i maj, om att alla allierade i slutet av året antingen uppnått de utlovade nivåerna eller att de utvecklat planer som tydligt säger hur löftena ska uppfyllas, sade Tillerson.

Tysk skepsis

Kraven kan bli minst sagt svettiga för vissa. Danmark tvingas nästan fördubbla sin försvarsbudget från dagens 1,14 procent av BNP. Även tyska företrädare är skeptiska.

– Två procent skulle innebära militära utgifter på omkring 70 miljarder euro. Jag känner inte till någon tysk politiker som skulle hävda att det är genomförbart eller önskvärt, säger utrikesminister Sigmar Gabriel enligt nyhetsbyrån Reuters.

Sverige, som inte är Natomedlem, hade tillsammans med Finland och EU bjudits in till mötets första del som handlade om säkerhetspolitik. Där diskuterades bland annat propaganda, falska nyheter och "aktuella försök" att påverka demokratiska val, enligt samordningsminister Ibrahim Baylan (S).

– Han (Tillerson) gav ett väldigt trevligt och seriöst intryck. Det var en bra diskussion, för oss som militärt alliansfria är partnerskapet med Nato viktigt, säger han till TT.

TT