USA överväger att skicka vapen

USA öppnar nu för att skicka vapen till Ukraina - samtidigt som EU skärper sanktionerna mot Ryssland med anledning av kriget i landets östra del.

I Ukraina forsätter striderna att plåga människorna. "Jag hör explosioner inte långt härifrån. Jag är så rädd", skriver Galina Uzu från kuststaden Mariupol.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och USA:s president Barack Obama möttes i Vita huset på måndagen för att dryfta utvecklingen i Ukraina.

Obama, som hittills intagit en avvaktande hållning bakom EU i kontakterna med Moskva, skärper nu tonen. På en presskonferens efter mötet med Merkel sade han att USA "kan komma att sända vapen till Ukraina".

Samtidigt förbereder en kommitté i representanthuset lagstiftning som förbinder regeringen att förse Ukraina med försvarsvapen. Redan i december antogs lagar som tillåter sådana vapenleveranser, men de ger Obama möjlighet att säga nej.

EU hoppas samtidigt att få till stånd ett genombrott vid veckans fredsmöte - innan unionens nya sanktioner träder i kraft på måndag.

– Det är helt enkelt en politisk signal om att vi ger vårt stöd till samtalen som ska äga rum i Minsk, sade utrikesminister Margot Wallström (S) efter måndagens möte med EU-kollegerna i Bryssel.

Nitton personer till

Där blev det som väntat klart med ytterligare nitton personer och nio "entiteter" på unionens sanktionslista. De införs dock formellt efter fredssamtalen på onsdag mellan Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes president Francois Hollande, ryske presidenten Vladimir Putin och Ukrainas Petro Porosjenko.

Mötet i Minsk har av många beskrivits som "sista chansen", något Wallström inte vill hålla med om:

– Så får man aldrig tänka. Jag tycker att vi naturligtvis måste hålla ihop i EU för att ge Merkel och Hollande stöd i deras försök att få till stånd en uppgörelse.

Olika inställning

EU har hittills kunnat hålla en enig linje, även om det uppenbart finns länder som gärna ser en mer välvillig inställning till Moskva av både politiska och ekonomiska skäl. Å andra sidan finns länder som också vill gå hårdare fram.

– Vi ska inte skicka soldater, men åtminstone stötta de väpnade styrkorna med försvarsvapen, säger Litauens utrikesminister Linas Linkevicius, som dock än så länge är tämligen ensam om den åsikten.

Det senaste dygnet har minst 24 dödsoffer krävts i Ukraina, 12 av dem civila. Totalt talar FN om 5 400 dödsoffer. Juristen Galina Uzu, som flytt från sin lägenhet i Donetsk till Mariupol, tror inte att någon lösning är i sikte.

"Fler kommer att dö och situationen kommer att bli ännu sämre. Jag tror inte att mötet på onsdag blir av", skriver hon till TT.

President Putin är avvaktande inför fredsinitiativet i Minsk. Han har sagt att konflikten kommer att pågå tills dess att parterna (separatisterna och Ukraina) gör upp sinsemellan. Kreml har kategoriskt nekat till att Ryssland aktivt deltar i konflikten.