Turkiets politiska framtid i vågskålen

Turkiet. Det har blivit dags för Recep Tayyip Erdogan att gå sitt livs match. Men även om han förlorar folkets röst på den grundlagsändring som skulle ge honom mer makt innebär inte det början på slutet för den turkiska politikens tungviktare, tror en expert.

Sedan AKP kom till makten har Recep Tayyip Erdogan deltagit i elva val - fem till parlamentet, tre lokala, två folkomröstningar och ett presidentval. På söndag ställs han inför det kanske allra viktigaste: folkomröstningen om en grundlagändring som kraftigt utökar presidentens befogenheter.

Den turkiska ledningen förnekar att lagförslaget har skräddarsytts för den sittande presidenten. Men många av Erdogans anhängare säger rakt ut att de kommer att rösta ja, inte så mycket för förslagets skull som för att visa sitt stöd för presidenten. Får de sin vilja igenom skulle 63-åriga Erdogan kunna sitta kvar vid makten fram till 2029.

"Allvarligt bakslag"

– Ett nej skulle vara ett allvarligt bakslag för Erdogan. Mycket av hans legitimitet grundar sig i att han anses föra nationens röst, en status han fått genom att konsekvent vinna folkomröstningar och val. Han är bra på det, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

Anhängarna ser ett nytt politiskt system som en historisk förändring som borgar för ett starkt Turkiet. Kritikerna varnar för ett farligt steg mot enmansstyre. Och enligt opinionsinstituten väntar en nagelbitare på söndag, även om ja-sidan haft ett visst försprång enligt de undersökningar som publicerat de senaste dagarna. Det finns dock en rädsla för att tala öppet om sina åsikter, i synnerhet hos nej-sidan.

Den energiske presidenten har haft ett pressat schema där han rest runt i landet för att uppvakta osäkra väljare. Bakom sig har han det mest turbulenta året under sin politiska karriär, med flera blodiga terrordåd, försämrade relationer med Europa och kuppförsöket i somras.

Men även om Erdogan skulle misslyckas med att övertyga väljarna tror inte Paul Levin att det vore början på slutet.

– Även utan den nya grundlagen utövar han ju redan närmast oinskränkt makt, säger han.

Andra vägar

Levin målar upp flera möjligheter för Erdogan att gå vidare vid ett nederlag. Ett sätt är att skriva om förslaget och ta det till en ny folkomröstning. Ett annat är att utlysa nyval och hoppas på att AKP får två tredjedelars majoritet i parlamentet och därmed kan driva igenom ändringen utan att fråga om folkets åsikt.

Europarådets Venedigkommission har granskat förslaget och varnat för att en ny grundlag skulle kunna hota den demokratiska och parlamentariska traditionen och leda till enmansstyre i Turkiet.

– Det är mycket som står på spel. Blir det ja befästs Erdogans maktposition. De konstitutionella kontrollmekanismerna på den politiska makten försvagas kraftigt och då finns det lite som hindrar marschen mot att ett ökat auktoritärt styre fortsätter, säger Levin.

TT