Orosmoln över EU:s 60 årsdag

EU. EU-ledarna firar unionens 60-årsdag genom att försöka visa upp enighet, trots allvarliga sprickor.

I en deklaration lovar de ett tryggt och välmående EU.

De 27 EU-ledarna samlas på lördagsmorgonen på Roms Capitolium, platsen där gemenskapens Romfördrag skrevs under 1957.

Med sig har de en deklaration på en och en halv sida. Den ska påminna EU:s medborgare om Europas framsteg efter andra världskriget och stärka tron på EU:s framtid.

Samtidigt konstaterar EU-ledarna att unionen står inför aldrig tidigare skådade utmaningar, som konflikter i EU:s närhet, terrorism, växande migrationstryck, protektionism och växande sociala klyftor.

Hållbar migration

I deklarationen lovar EU-ledarna att arbeta för ett tryggt, välmående och jämlikt Europa, som ska vara en stark aktör på den internationella scenen. Fattigdom och utanförskap ska bekämpas, liksom terrorism och organiserad brottslighet.

De yttre gränserna ska säkras och migrationen ska vara "hållbar".

Samtidigt hävdar EU-ledarna att unionen är enad och odelbar och att solidariteten mellan länderna ska öka.

Men inte ens arbetet med deklarationen, som är väldigt allmänt hållen, har gått gnisselfritt.

Medier i Bryssel har rapporterat om att Grekland hotat att säga nej till deklarationen om den inte innehåller formuleringar om att nationella sociala system ska respekteras. Bakgrunden är EU:s krav på reformer som berör arbetsmarknad och välfärd för att det krisdrabbade landet ska få nya nödlån.

Flera spänningar

EU har länge besvärats av en spänning mellan det rikare norr och det fattigare syd. Greklandskrisen är bara ett uttryck för den.

Statsvetaren Göran von Sydow pekar på en annan spänning som i dag är ännu tydligare. De fyra länderna i den så kallade Visegradgruppen med Polen och Ungern i spetsen, har den senaste tiden legat på kollisionskurs i många frågor med de äldre EU-medlemmarna.

Det handlar om synen på asylpolitiken samt rättsstaten och demokratin. Det handlar även om en oro för att de rikare EU-länderna i väst ska försöka skydda sig mot låglönekonkurrens från företag och arbetskraft från bland annat Polen.

Dessutom anser Visegradländerna att EU lägger sig i för mycket. Kärnländerna i EU, som Tyskland, Frankrike och Benelux-länderna vill inte att ett ökat samarbete bromsas av motsträviga nya medlemsländer. Därför pågår en debatt om ett "flerhastighets-Europa", där de länder som vill kan gå före, till exempel likt eurosamarbetet.

Växande populism

Polen är dock rädd att hamna på efterkälken och vill inte att ett Europa i flera hastigheter nämns i deklarationen.

I det senaste utkastet står nu att länderna ska agera tillsammans, "i olika takt och intensitet då det är nödvändigt" samtidigt som man rör sig i samma riktning.

– Förutom de här spänningarna så har EU-ledarna en växande skepsis bland EU-medborgarna och en växande populism att tänka på, säger statsvetaren Göran von Sydow.

Det var britternas beslut att lämna EU förra sommaren som fick EU-ledarna att starta en "reflektionsperiod" om unionens framtid och som nu utmynnar i Romdeklarationen.

Den blir knappast en historisk milstolpe konstaterar Janis Emmanouilidis, analytiker vid European Policy Center för EU Observer.

En liknande deklaration togs fram vid firandet av EU:s 50-årsdag i Berlin. Få kommer ihåg vad som stod i den idag, uppger en regeringskälla för TT.

TT