Fortsatt trögt för asylreformer i EU

Flyktingkrisen. Inte än - men kanske om några veckor, hoppas migrationsminister Heléne Fritzon (S) på en öppning i EU:s segslitna diskussioner om framtida asylsystem.

Totalt sju olika lagförslag har stötts och blötts i EU sedan de lades fram av kommissionen under fjolåret. Det handlar om allt från praktiska regler för mottagande av asylsökande till den omstridda frågan om kvoter och obligatorisk fördelning.

I EU-parlamentet - som behandlar lagförslagen parallellt - börjar frågorna nu röra på sig. Nästa vecka röstar exempelvis utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter om den reform av Dublin-förordningen som svenska ledamoten Cecilia Wikström (L) varit huvudansvarig för.

Några veckor till?

Men bland EU-länderna går det trögare, bland annat för att man vill att alla förslagen ska bli klara som ett paket.

– Den svenska utgångspunkten är att vi gärna ser att vi inte låter någonting vara klart förrän allting är klart. Men vi får avvakta nu några veckor. Jag tror att nästa sammanträde (i början av november) möjligen kan ge ett bättre svar på mer av tidsplanen för de respektive rättsakterna, säger migrationsminister Fritzon sedan hon och hennes EU-kollegor informerats om läget i Luxemburg på fredagen.

Inget asyltak

Under tiden fylls det på med diverse utspel i de olika EU-länderna - exempelvis i Tyskland där bayerska CSU vill se ett asyltak för att ingå i nästa regering med det nationella systerpartiet CDU.

– Jag tror att det görs många inspel nu. Det är naturligt att det görs under ett pågående förhandlingsarbete. Parallellt med detta så har vi i dag till exempel pratat väldigt fördjupat om vidarebosättning som också är en viktig del i att lösa uppgiften i Europa, säger Fritzon, som informerade kollegorna på fredagen om att Sverige ökar antalet kvotflyktingar nästa år till 5 000.

TT: Men är ett asyltak någonting som ni skulle kunna tänka er?

– Det är inte aktuellt i Sverige, fastslår Heléne Fritzon i Luxemburg.

Luxemburg, TT:s korrespondent