Historisk Clinton mot Vita huset

USA. Hillary Rodham Clinton har säkrat det antal delegater som krävs för att bli Demokraternas presidentkandidat i höstens val, som den första kvinnan någonsin på posten. Hon är en av USA:s mest kända politiker, tidigare utrikesminister och första dam, och en person som väcker både sympatier och misstro.

Höstens valrörelse lär bli smutsig. Den sannolike motståndaren, Republikanernas Donald Trump, har sagt att han tänker ta upp Hillary Clintons ja-röst till Irakkriget, maken och expresidenten Bill Clintons otrohetsaffärer samt de dödliga attentaten mot USA:s konsulat i Benghazi i Libyen som skedde under hennes tid som utrikesminister. Trump lär även fortsätta demokraten Bernie Sanders attacker mot Clinton rörande hennes kopplingar till storbankerna på Wall street.

Clintonmaskineriet är också på offensiven. De har attackerat Trump för hans ovilja att offentliggöra sina deklarationer och för förhållandena vid fastighetsmäklarutbildningen Trump University. Clinton har också redan börjat använda Trumps egna uttalanden emot honom, bland annat där han hånar en handikappad journalist.

Stärkta allianser

Under den utdragna primärvalsrörelsen har 69-åriga Clinton framhållit sig som en kämpe för medelklassen, trots att hon pressats mot den politiska vänstern av rivalen och Vermontsenatorn Bernie Sanders. På hennes kampanjhemsida finns 31 vallöften som både speglar att hon suttit i Barack Obamas regering och gått en hård primärvalsrond mot Sanders. Bland annat utlovas tolv veckors sjuk- eller föräldraledighet, höjd minimilön till minst tolv dollar i timmen, fortsatt stöd för Obamas omtvistade sjukförsäkringsreform, skärpta vapenlagar, klimatsatsningar och en invandringsreform som går i linje med de dekret Obama beslutat om.

På utrikesområdet, Clintons paradgren, lovas stärkta allianser samt seger över den extrema jihadiströrelsen IS. På senare tid har Clinton uttryckt skepsis mot förhandlingarna om frihandelsavtalet TTIP mellan USA och EU, trots att hon var med och sjösatte samtalen.

Genuin?

När Hillary Clinton valtalar ger hon ett kompetent och påläst intryck. Allmänt sägs hon vara den mest kvalificerade kandidaten på länge, efter sin tid som chef för USA:s utrikesdepartement och som New York-senator.

Men Clinton känns inte så genuin, folk i publiken blir sällan rörda. Hon har också varit i rampljuset länge, i princip alla amerikaner har en åsikt om paret Clinton. De jagas fortfarande av fastighetsaffären Whitewater, Bill Clintons relation med dåvarande praktikanten Monika Lewinsky och anklagelser om att donationer till Clintonstiftelsen resulterat i välvillig behandling från UD. Och Hillary Clinton har upprepade gånger förklarat varför hon hade en privat e-postserver i bostaden i New York när hon var utrikesminister.

Men de som känner Hillary Clinton talar om värme och människokännedom, och en kvinna som gång på gång bryter ny mark.

Vem blir vice?

Hillary Clintons Vita hus skulle sannolikt delvis bli en fortsättning på Obamas, med starkt fokus på medelklassen och välkända demokrater på ministerposterna. Hon är Sverigevän och har uttryckt beundran för de sociala skyddsnäten här.

I vicepresidentspekulationerna förekommer bland andra Massachusettssenatorn Elizabeth Warren, den unge New Jerseysenatorn Cory Booker, nuvarande bostadsministern Julian Castro samt Virginiasenatorn Tim Kaine. Och så klart Bernie Sanders.

Ett frågetecken är den presumtive förste herren Bill Clintons roll. Hans fru har sagt att han ska få i uppdrag att kicka i gång ekonomin och skapa jobb. USA:s ekonomi har aldrig varit så bra som under Bill Clintons tid 1993-2001, men frågan är om USA:s väljare gillar "två för priset av en"-konceptet.

TT