Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Hildegard, Magnhild

Barroso får fem år till

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-10-16

En majoritet i EU-parlamentet vill se den nuvarande ordföranden för EU-kommissionen, José Manuel Barroso, leda kommissionen i fem år till.

Av de närvarande ledamöterna röstade 382 ja till EU-ländernas förslag att välja om Barroso.

– Jag är mycket hedrad, jag fick fler röster än vad somliga hade förutspått, sade Barroso på en presskonferens efter omröstningen.

Han sade att hans politiska kapital, förtroende och ställning har stärkts.

– Och att döma av omröstningen här i dag så kommer det också att bli ja till hela kommissionen här senare, sade Barroso.

Han syftade på att EU-parlamentet senare i år, enligt planerna, ska rösta om den samling nya kommissionärer som Barroso nu ska be vart och ett av medlemsländerna att nominera.

När EU-parlamentet godkände Barroso för hans första period 2004 röstade 413 av de närvarande 711 ledamöterna ja till honom, 251 nej. Vid onsdagens omröstning var 718 av de totalt 736 ledamöterna närvarande.

De 382 ja-rösterna innebär att Barosso fick den majoritet som hade krävts om Lissabonfördraget hade varit gällande. Enligt det krävs minst 369 jaröster.

Därutöver röstade i dag 219 ledamöter nej, och ytterligare 117 lade ned sin röst.

"Jag är glad över att EU-parlamentet i dag har godkänt Europeiska rådets enhälliga nominering av José Manuel Barroso om ordförande för EU-kommissionen", säger EU:s ordförande, statsminister Fredrik Reinfeldt i en skriven kommentar.

"Det här ger oss den stabilitet vi behöver för att ta itu med den ekonomiska krisen och klimatförändringarna. Det är också viktigt i förberedelserna för att få en ny kommission på plats", säger han.

Parlamentets ja till Barroso kan bana väg för ett svensklett EU-toppmöte av megastorlek de sista dagarna i oktober. Under förutsättning att det blir ett ja till Lissabonfördraget i folkomröstningen på Irland den 2 oktober, och att Tjeckiens och Polens presidenter gör klart om sina signaturer på fördraget, kan toppmötet få en hel hoper namnfrågor att reda ut. De kommer i så fall ovanpå redan stora frågor som finansiering av klimatåtgärder, migration, regleringar på finansmarknaderna och Östersjöstrategin.

Då får EU-ledarna försöka ta ställning till en ny lista med kommissionärer från Barroso och förslag på namn för vem som ska bli EU:s permanente ordförande, eller president, och höge representant i utrikes- och säkerhetspolitik.

– Om det är möjligt kommer vi att använda toppmötet i oktober till att föreslå ett paket där en lista med kommissionärer också ska föreslås EU-parlamentet, sade EU-minister Cecilia Malmström till journalister i Strasbourg om det svenska EU-ordförandeskapets planer för oktobermötet.

– Men det bygger på att vi får ratificeringarna under oktober, sade Malmström, syftande på, förutom den irländska omröstningen, också att Polens och Tjeckiens presidenter måste skriva på Lissabonfördraget för att de båda länderna ska ha klarat av den process som krävs.

Men Malmström räknar med att ett ja på Irland ger en polsk signatur omgående. Det är något mer osäkert vad gäller den tjeckiske presidenten, EU-skeptikern Vaclav Klaus.