Domstol kräver att folkomröstning ställs in

Irak. Det är ett historiskt ögonblick i den långa kampen för självständighet. Men folkomröstningen om irakiska Kurdistans framtid kritiseras av omvärlden och splittrar kurderna själva.

Nu har Iraks högsta domstol beordrat att folkomröstningen ställs in.

En efterlängtad röst på frihet. Eller ett sätt för president Massud Barzani att sopa interna problem under mattan. För många förverkligas en generationslång dröm när den självstyrande kurdiska regionen i Irak (KRG) folkomröstar om att bryta sig loss från Bagdad den 25 september.

– Det är första gången som folket i Kurdistan får möjlighet att själva bestämma hur framtiden ska se ut, om man vill ha självständighet eller fortsätta att tillhöra Irak. Det är stort, säger KRG:s representant i Sverige, Shorsh Kadir Rahem, till TT.

På måndagen bad dock Iraks premiärminister Haider al-Abadi Högsta domstolen att kräva att folkomröstningen ställs in. Enligt al-Abadi kan omröstningen "få farliga följder, splittra Irak och hota freden i landet". Högsta domstolen godkände premiärministerns begäran och beordrar nu regeringen i Arbil att ställa in processen tills det har utretts om folkomröstningen är förenlig med landets konstitution, rapporterar Reuters.

Domstolens besked har stor tyngd, men beslutet kan i praktiken inte implementeras i den kurdiska självstyrande regionen, som har en egen regering och egen rättsapparat.

Motsättningar

Opinionsundersökningar pekar mot ja. Men beslutet att ta självständighetsfrågan till valurnorna har också mött motstånd, även bland kurderna. Många som är kritiska till Barzanis styre tycks vara redo att manifestera det genom att rösta nej. Andra vill invänta stöd från stormakterna.

– Det finns starka motsättningar inom KRG. Oppositionen mot Barzani är stark och för honom handlar det mycket om att avleda uppmärksamheten från den ekonomiska och politiska krisen, säger Ingmar Karlsson, författare och tidigare konsul i Istanbul.

Omkring 5,5 miljoner människor har rätt att rösta. Folkomröstningen sker inte bara inom KRG, utan även i diasporan samt i områden som både Bagdad och Arbil gör anspråk på. Bland dessa finns den oljerika och mellan kurder, araber och turkmener delade staden Kirkuk som i praktiken kontrolleras av kurdiska peshmerga.

– Det troligaste är att minoriteter som inte vill leva under kurdiskt styre bojkottar omröstningen för att minska dess legitimitet, säger Per Jönsson, Mellanösternanalytiker vid Utrikespolitiska institutet.

Förstår oron

KRG-representanten Shorsh Kadir Rahem kan förstå att en del minoriteter har luftat farhågor om vad som väntar dem vid eventuell självständighet.

– Oron speglar det som kurderna själva har gått igenom i Irak, ett problem med majoriteten. Det måste tas i beaktande. Minoritetsgrupperna ska behandlas som första klassens medborgare och deras rättigheter ska inkluderas i ett framtida Kurdistan, säger han.

Flera tidigare försök till folkomröstning om självständighet för KRG har ställts in. Att Barzani driver frågan just nu kan vara ett försök att utnyttja den medvind som kurderna haft tack vare insatserna mot Islamiska staten (IS). Men det är också en fråga om tajming, enligt Jönsson.

– För kurdisk del är kampen mot IS snart avslutad. Den har hållit konflikterna i det irakiska samhället i schack, men om det här inte blir av nu finns risk för att motsättningarna, inte minst mellan kurderna, bubblar upp till ytan.

Utanför KRG är det inte svårt att hitta kritiker. Med stora kurdiska minoriteter är Turkiet och Iran rädda för dominoeffekter, USA vill ha fortsatt fokus på kampen mot IS och centralregeringen i Bagdad är allt annat än positiv.

– Det enda land i världen som förmodligen skulle applådera självständighet är Israel, av strategiska skäl, säger Jönsson.

Stärker korten

Den kurdiska folkomröstningen kan liknas vid den brittiska om brexit. Ställer sig en majoritet bakom "kurdexit" kommer det inte att innebära att regionen bryter sig loss från Bagdad på dagen - utan då väntar troligtvis långa förhandlingar.

– Jag tror inte att det är tekniskt eller fysiskt möjligt med total självständighet. Det skulle inte gå att överleva för en självständig stat mot Turkiet, Irans och Bagdads önskemål, säger Jönsson.

– Däremot innebär ett ja troligtvis en förhandlingsvinst i kurdernas förhållande till Bagdad.

TT