Svår förföljelse bakom massflykt från Burma

Burma. Desperata, hungriga och traumatiserade strömmar de i hundratusental från Burma mot Bangladesh.

Situationen för den utsatta muslimska minoriteten rohingya är fruktansvärd - och hjälparbetet mycket svårt, enligt bedömare.

Bilderna talar sitt tydliga språk: Gråtande kvinnor som bär på barn i knyten genom djungeln. Apatiska äldre som verkar ha sett för mycket. Överfulla flyktingläger som lämnar mycket i övrigt att önska i monsunregnet.

Efter att en ny våldsvåg tagit fart i den burmesiska delstaten Rakhine rapporteras över 123 000 människor hittills ha flytt över gränsen till ett allt mer ovilligt Bangladesh.

– Situationen är desperat. Det är människor överallt - på vägar, på vägkanterna, i tält, i skjul, säger Tirana Hassan, chef för krissamordning vid människorättsorganisationen Amnesty International, på telefon till TT

Slogs med käpp

Hassan berättar att hon har talat med flera som bevittnat hur nära anhöriga dödats. Bland dem fanns små barn samt en man som promenerade med sin bror på en öppen gata när säkerhetsstyrkor började skjuta.

Vidare har många människor skottsår i ryggen, vilket stärker deras berättelse att de besköts när de flydde.

Rohingya beskrivs ibland som världens mest förföljda folkgrupp och ett statslöst folk. Närmare en miljon har haft sitt hem i den burmesiska delstaten Rakhine, som de senaste åren sett brutala konflikter mellan muslimer och buddhister. Våldsspiralen där tog ny fart i slutet av augusti, då FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan publicerade en rapport där han bland annat förordade att rohingyas skulle få fullt burmesiskt medborgarskap.

Brända byar

Från burmesiskt håll skyller man oroligheterna på gerillagrupper, främst Arsa (Arakan Rohingya Salvation Army) som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser. Militären hävdar att det är utrensningsinsatser mot "extremistterrorister" som pågår.

Men flyende och människorättsgrupper anklagar militären för att medvetet tvinga bort rohingyas. De vittnar om brända byar, raketgevärsattacker mot civila och lemlästade döda.

– Mycket tyder på att den burmesiska militären begått svåra övergrepp men det råder inget tvivel om att extremistgrupper också är aktiva. Både har att vinna på en eskalering av konflikten, säger Martin Gemzell, Asienansvarig vid människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

Kritik mot Suu Kyi

Människorättsgrupper och FN har de senaste veckorna kritiserat Burmas säkerhetstjänst, varnat för att en humanitär katastrof stundar samt slagit larm om att burmesiska myndigheter försvårar hjälparbetet i Rakhine. Och fredspristagaren och landets faktiske ledare, Aung Sang Suu Kyi, har klandrats för att hon inte fördömt våldet mot rohingya.

Parallellt säger det fattiga Bangladesh nej till att ta emot fler rohingyaflyktingar. Dhaka uppmanar gränsvakter att avvisa flyende och uppger att man har bett hjälporganisationer om hjälp med att flytta tiotusentals till en obebyggd och avlägset belägen ö i Bengaliska viken, skriver nyhetsbyrån Reuters.

TT