Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Tobias, Tim

Kinas jakt på miljöbovar får tummen ned

Publicerad 2018-01-01

Kina. Avlopp som rinner rakt ut i vattendrag och fejkade tillstånd för aluminiumsmältverk - när inspektörer i Kina slog till mot lokala myndigheter och industrier hittades många brister.

Men för miljön gör kampanjen ingen större nytta, anser Kinaexpert Karl Hallding.

Över 18 000 kinesiska tjänstemän och tiotusentals industrier runt om i landet klandras för att inte följa miljöskyddskrav, sedan statliga inspektörer besökt några av världens mest förorenade städer. Granskningen påbörjades 2016 på uppdrag av centralregeringen. President Xi Jinping sade i oktober att kampen mot föroreningar är en av Kinas viktigaste uppgifter fram till 2020.

I staden Jingdezhen rann avloppet rätt ut i vattendragen i avsaknad av reningsverk. I Shandong, en av Kinas mest industrialiserade regioner, har över 10 000 industrier tvingats betala böter, och hela städer anklagas för vara skyldiga till att luftföroreningarna skjutit i höjden.

Landets miljödepartement skyller bristerna på administrativa missar, och lovar att de ansvariga ska bestraffas.

"Politisk agenda"

Men Karl Hallding, Kinaexpert på Stockholm Environment Institute (SEI) som följt utvecklingen i decennier, har inte mycket till övers för regeringens initiativ.

– Den här typen av kampanjer för att stänga ned smutsindustri har de hållit på med så länge jag kan minnas, fabriker stängs ned och öppnas igen. Det är så kinesisk politik fungerar, man har ingen tradition av marknad och normalt ansvarstagande. Man har lagar och regler som ingen följer, och en utbredd korruption, säger han.

I grunden handlar det mycket om att president Xi Jinping vill stärka sin maktställning: det finns en politisk agenda utöver miljöfrågorna, anser Hallding.

Ineffektiv industri

Under decennier av ekonomisk tillväxt i Kina har utsläppen ökat kraftigt. 2013 planade ökningen ut som följd av att tillväxten bromsades, för att sedan öka igen. Landet har skapat en ekonomi som är en av världens mest beroende av tung industri. Den är både resursintensiv, energiintensiv och ineffektiv, enligt Karl Hallding.

– En stor del av de enormt kraftiga miljöproblemen handlar om det kinesiska ekonomiska systemet. Sedan kan Xi Jinping säga hur mycket han vill om att de på lägre nivå ska rätta sig efter lagar och förordningar.

TT