Tiotusentals offer för opiatmissbruk i USA

USA. Tiotusentals amerikaner dör varje år av missbruk som ofta börjar med ett recept på smärtstillande tabletter och slutar med heroin. Den opiatepidemi som härjar landet drabbar såväl rika som fattiga, svarta som vita, gamla som unga.

Distriktåklagare Mike Graveley suckar. I fjol tog opiatmissbruket 55 liv i hans hemlän Kenosha i Wisconsin. Som jämförelse dog ett 30-tal av länets 160 000 invånare i trafikolyckor.

– Vår statistik är i linje med den nationella. Om du frågar mina kollegor i andra delstater säger de samma sak: det är kris, säger han allvarligt.

– Det är den största, mest omfattande narkotikakris jag upplevt i hela min karriär. Och då har jag jobbat i rättsväsendet sedan 1989 och sett både crack- och kokainvågor.

Ny bild

Vid konferensbordet i den slitna myndighetsbyggnaden några kvarter från Lake Michigans strand blir tidningsrubrikerna om opiatmissbruk verklighet. Graveley och socialarbetaren Chris Schoen, som driver flera behandlingsprogram för heroinmissbrukare, berättar om den framgångsrika baseballspelaren som blev beroende av opiater efter en knäskada och som nu sitter i fängelse för väpnat rån. Om affärsmän, mammor och pensionärer som har fallit offer för pillren.

– Bilden av herionisten har helt förändrats. Statistik visar att fyra av fem heroin- eller opiatmissbrukare börjar med värktabletter, säger Schoen.

Epidemin har sina rötter på 1980-talet, då smärtstillande piller började pumpas ut i samhället. Recept för årslånga bruk skrevs ut för exempelvis ryggvärk, till skillnad från tidigare då opiater - ofta i form av morfin - användes mer selektivt. I vetenskapliga tidsskrifter argumenterades för ett samhälle där så många som möjligt var helt smärtfria, men utan att eventuell beroendeproblematik lyftes.

Amerikanerna knaprade de gravt beroendeframkallande tabletterna, utvecklade tolerans och ökade sina doser. Och sedan, på 1990-talet och 2000-talet började de att överdosera och dö i tusentals, berättar Graveley.

Och fortfarande finns de beroendeframkallande tabletterna i vart och vartannat medicinskåp.

Renare och billigare

Sanningen har nu hunnit ifatt landets sjukvård, som har minskat receptförskrivningarna av opiater med en femtedel sedan 2012. Ett antal stämningar mot läkemedelsbolag, som anklagas för att ha bidragit till epidemin, pågår. Nya behandlingshem och program, både privata och statliga, öppnar dagligen. Men det är svårt att hjälpa missbrukarna.

– Medicinerna försvinner, men inte människors beroende. De söker andra lösningar, konstaterar Schoen.

– Bruket av opiater från den svarta marknaden, som heroin, har skjutit i höjden. Och parallellt har heroinet blivit mycket renare och mycket billigare, inskjuter Graveley.

De flesta som inte längre får sina värktabletter på recept söker sig till svarta marknaden. Men där är pillren är dyra och steget till heroin, som dessutom beskrivs som mer effektivt, är därför inte så långt.

– En bidragande faktor är att det heroin som nu kommer från de mexikanska drogkartellerna är så rent att det går att sniffa. Det gör att det motstånd som många har mot sprutor, och därmed heroin, överbyggs.

2015 dog över 33 000 amerikaner av opiatöverdoser (främst heroin och dess syntetiska och betydligt kraftfullare kusin fentanyl). Preliminär statistik visar på en rejäl uppgång i fjol. Mike Graveley säger att USA, som har omkring 4,8 procent av världens befolkning, använder 80 procent av alla opiater som finns i världen.

Alla vinnare

Här i Kenosha står desperata opiatmissbrukare som måste finansiera sina inköp för en majoritet av inbrotten och en stor del av de väpnade rånen. Distriktsåklagaren och Schoen har därför snickrat ihop ett unikt program där missbrukande brottslingar, som inte har varit inblandade i våldsdåd, ges en möjlighet att gå direkt in i ett behandlingsprogram - och därmed kan slippa åtal.

– I programmet kombinerar vi ett läkemedel som blockerar opiatreceptorer, och därmed tar bort begäret, med terapi och stöd kring praktiska saker som boende och jobb. Det har visat sig vara effektivt, säger Schoen.

Problemet är att de blockerande läkemedelsinjektionerna inte kan ges till en person med opiater i kroppen. De brottslingar som på häktet tackar ja till programmet tas därför till en öppen anstalt där de måste gå igenom en första avgiftning, en dryg vecka som brukar beskrivas som "helveteslik eller tio gånger den värsta influensa du kan tänkta dig".

– Men förvånansvärt få hoppar av. Just nu har vi ett program som gör många till vinnare - missbrukare får ett bättre liv, färre dör och brottsligheten går ner. Vi håller tummarna för att det får fortsätta, säger Graveley.

TT