Infekterad slutspurt väntar i USA

USA. En valspurt präglad av giftig retorik, intensiva framstötar i vågmästarstater och Donald Trumps häpnadsväckande uttalande om att han kanske inte accepterar valresultatet väntar i USA.

Valrörelsens sista debatt mellan presidentkandidaterna hade knappt hunnit avslutats förrän frågorna om huruvida Trump kan underminera hela valprocessen började resas. Republikanens uttalande att "ni får sväva i ovisshet" om han tänker acceptera valresultatet beskrivs som både farligt och historiskt.

– Trump kommer att bli mer och mer oberäknelig under tiden fram till valet, spår Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire, för TT.

Stökig tid

Knappt tre veckor återstår till dess att amerikanerna ska utse supermaktens nästa ledare. Trump ligger under rejält i opinionsmätningarna, bland annat efter upprepade anklagelser om sexuella övergrepp, och de senaste dagarna har han hävdat att valet är "riggat". Det finns ingen forskning som stödjer den tesen och det är stor risk att utspelen slår tillbaka mot honom i form av valskolk i de egna leden, anser statsvetare. Men med tanke på att många av Trumps väljare är både arga och rädda kan den resterande valrörelsen bli stökig.

– Trumps retorik är inflammatorisk och han har gjort antydningar om våld i sina tal, påpekar Dennis Goldfarb, professor i statsvetenskap vid Drake University i Iowa.

– På hans valmöten bär folk t-shirts med texter som "Lås in henne" och "Häng henne".

Goldfarb berättar vidare om tidningen Arizona Republic i Arizona, som tidigare år alltid ställt sig bakom Republikanernas presidentkandidat. Men i år valde de att stödja demokraten Hillary Clinton, då de anser att Trump inte klarar av presidentämbetet.

– Flera av journalisterna där har fått ta emot dödshot, säger Goldfarb.

Stödjer partikamrater

Arizona är dessutom en av de avgörande vågmästarstater som Hillary Clinton försöker göra framstötar i. I veckan meddelande hennes kampanj att den köper tv-reklam för motsvarande nära 18 miljoner kronor på platser som Arizona samt i klassiskt republikanska delstater som Missouri och Indiana.

Det handlar inte enbart om att den förra utrikesministern - som har sina egna problem i form av läckta kampanjmejl och brist på väljarentusiasm - vill vinna i de staterna. Hon vill också hjälpa partikamrater i kongressen som i många fall står inför tuffa omval.

– Ju fler demokrater i kongressen, ju större möjlighet har hon att få igenom sin politik om hon vinner presidentvalet, säger Chris Galdieri.

– Det gäller även domare till Högsta domstolen, vars nomineringar ju måste godkännas av senaten.

I nuläget har Republikanerna majoritet i kongressens båda kamrar. Sannolikt kommer partiet att behålla makten i representanthuset, men Demokraterna har vissa chanser att återta senaten i kongressvalet som sker parallellt med presidentvalet.

TT