Bildt: Gripandet är historiskt

Sveriges utrikesminister och tidigare FN-sändebud på Balkan, Carl Bildt, välkomnar gripandet av och gratulerar Serbien. Gripandet har en historisk betydelse, säger han till TT.

– Det är 20 år sedan de jugoslaviska upplösningskrigen började denna sommar. Nu arresteras den siste av dem som FN-tribunalen efterlyst för krigsbrott, så det är historiskt i den meningen.

TT: Vilka hinder kvarstår nu för ett serbiskt medlemskap i EU?

– Ett EU-medlemskap har många aspekter. Det som närmast står på dagordningen är om det blir möjligt att ge landet kandidatstatus mot slutet av året. Det är beroende i allt väsentligt av den utvärderingsrapport som kommissionen presenterar i början av oktober. Då är det väldigt många andra faktorer, som administrativ och ekonomisk kapacitet, som kommer in i bedömningen. Men samarbetet med krigsförbrytartribunalen har varit ett grundläggande villkor och det får nu anses vara helt uppfyllt, säger Carl Bildt.

Nikola Janic, ordförande i Serbiska riksförbundet, säger att han förväntar sig en ny era nu.

– Serbien har gjort det Serbien ska, nu får serbiska medborgare se till att omvärlden fullgör sina skyldigheter mot Serbien. Serber har inte illdåd i sina gener. De är varken sämre eller bättre än andra människor.

Han säger att han inte vill att någon krigsförbrytare ska gå fri - inte heller serbiska - men att albaner, kosovoalbaner och muslimer släpps från Haag samtidigt som serber tas dit.

– Den enkelriktade gatan till Haag måste stängas, och den enkelriktade gatan från Haag måste stängas.

Lennart Aspegren, tidigare FN-domare i Rwandatribunalen, ser gripandet som en framgång för systertribunalen.

– Det är det som har varit ett väldigt krux för Jugoslavientribunalen, att de inte har kunnat gripa de misstänkta annat än på ett ganska sent stadium, säger han.

Nu inleds domstolsprocessen med förberedande förhandlingar, det utses en advokat och den misstänkte får ta ställning till själva åtalet. Sedan följer huvudförhandlingen. För den som döms väntar fängelse, och domstolen är helt fri att bestämma straffets längd.

Lennart Aspegren skulle gärna se att domstolsprocesserna gick lite snabbare än de gör i dag.

– Det vore bra om tribunalen kunde öka takten lite i sina huvudförhandligar, men utan att missa någonting i sak. Det tycker jag skulle vara önskvärt.

När tribunalens arbete så småningom är slutfört är det meningen att den ska avvecklas.

– Både den här domstolen och Rwandadomstolen är så kallade ad hoc-tribunaler, de är provisoriska och ska upphöra så fort det går.