Oklara följder i Afghanistan av jättebomb

Afghanistan. USA har för första gången använt en MOAB-bomb, en av sina tyngsta konventionella bomber, i strid. Bomben har fällts över grottsystem i Afghanistan där IS-krigare tros gömma sig.

President Donald Trump avslöjar inte om han själv gav ordern men berömmer militären för insatsen.

GBU-43 MOAB-bomben brukar kallas "alla bombers moder". Den fälldes på torsdagen över ett bergsområde i provinsen Nangarhar i östra Afghanistan. Målet var grottor och tunnlar som används som tillflykt för krigare från Islamiska staten (IS), enligt försvarshögkvarteret Pentagons talesman.

President Donald Trump fick på en pressträff frågan om han personligen hade gett klartecken för användningen av MOAB, men undvek att svara på frågan. I stället berömde han militären och sade att den "gjort ännu ett mycket framgångsrikt jobb".

– Vi har gett dem totalt bemyndigande, sade Trump, utan att avslöja om han själv som överbefälhavare fattade det slutgiltiga beslutet.

"Risken för civila minimerad"

Vita husets talesman Sean Spicer säger vid en pressträff i Vita huset att den amerikanska militären har vidtagit alla åtgärder för att minimera risken för civila offer vid attacken. USA måste beröva IS manöverutrymme, motiverar han.

Gunnar Hult, professor på Försvarshögskolan, tror att amerikanerna så snart som möjligt kommer att inspektera platsen:

– Rätt snabbt kommer de att titta på resultatet, med flyg och kanske med marksoldater, säger han till TT.

Den enorma bomben är en av de kraftigaste konventionella bomber som det amerikanska försvaret förfogar över, och den kraftigaste som hittills använts i strid. Den testades första gången i mars 2003, bara några dagar före Irakkriget, men har tidigare aldrig använts i konfliktområden.

Nu har den använts mot grottor och bunkeranläggningar där IS gren i Afghanistan, av USA benämnt Isis-khorasan, håller till.

"Detta är rätt vapen för att reducera dessa hinder och behålla medvinden i vår offensiv mot Isis-k", säger general John Nicholson, ledare för de amerikanska och internationella styrkorna i Afghanistan, i ett uttalande.

Gunnar Hult tror inte att bomben får så stora världspolitiska konsekvenser:

– Om det nu är bara IS som amerikanerna har bekämpat, så har de ju Ryssland på sin sida. Jag tror inte att ryssarna kommer att bråka, eftersom det handlar om en konventionell bomb, inte något kärnvapen, säger han.

Ryssarnas är större

Hult påpekar att ryssarna har en liknande bomb som är ännu större - som också kan tänkas komma till användning.

– Vid rätt tillfälle kan den nog göra det, men i det här fallet tror jag att ryssarna låter amerikanerna hålla på. Det här är väl en av de få frågor där ryssar och amerikaner är överens - att bekämpa IS.

Pentagon gav inga uppgifter om effekterna av bombningen. Frågan är om det var nödvändigt att använda jättebomben.

– Det är svårt att säga med tanke på hur få detaljer som är kända om syftet med angreppet. Men det tycks inte finnas några överhängande skäl för en sådan oerhörd våldsanvändning, säger Martine van Bijlert vid Afghanistan Analysts Network till norska Verdens Gang.

MOAB-bomben är gps-styrd och väger närmare tio ton. På grund av tyngden kan den inte avfyras från ett traditionellt bombplan, utan släpps från fraktplan på hög höjd. Dagens bomb släpptes från ett MC-130-plan, uppger militära källor för CNN.

Förkortningen GBU står för guided bomb unit (fjärrstyrd bombenhet) och MOAB utläses massive ordnance air blast (luftartilleri med massiv verkan).

TT-AFP-Reuters