Segrar ger mer strider inför USA-val

USA. Trots storsegrar för Hillary Clinton och Donald Trump talar mycket för en utdragen valkamp i USA. I värsta fall väntar ett öppet, konfliktladdat republikanskt partikonvent i sommar.

En desperat partiledning lär koncentrera resurserna till Ohioguvernören John Kasich.

– Det lär bli en röra och ett blodbad, om så sker, säger Dale Kuehne, professor i statsvetenskap vid Saint Anselm College i New Hampshire, till TT om utsikterna för ett så kallat öppet republikanskt partikonvent.

Republikanen Trump segrade i de viktiga primärvalen i Florida, Illinois och North Carolina och leder i rösträkningen i Missouri. Rivalen Kasich vann i Ohio och Floridasenatorn Marco Rubio kastade in handduken efter förlust i sin hemstat.

Hos Demokraterna ser Clinton ut att ha vunnit samtliga fem primärval.

Fokus på Kasich

Men det finns skäl för såväl Vermontsenatorn Bernie Sanders, Texassenatorn Ted Cruz och Kasich att fortsätta sina kampanjer: Sanders för att han pressar Hillary Clinton åt vänster och visar Washington att många väljare har en alternativ vision av ett framtida USA. Kasich och Cruz för att varje delegat de vinner bromsar Trumps jakt på den magiska siffran 1 237, som skulle ge honom partiets nominering vid konventet.

– Egentligen ser jag inte att någon kan stoppa "Trumptåget". Men etablissemanget kommer att sluta upp kring Kasich, partiledningen avskyr både Trump och Cruz och om de kan få till ett öppet konvent i sommar så kanske de kan föra fram Ohioguvernören, säger Kuehne.

Med öppet konvent menas ett möte där ingen av aspiranterna får över 50 procent av delegatsrösterna vid den första voteringen - och ingen presidentkandidat väljs. Delegaterna är bara bundna av primärvalsresultatet hemma vid den första omröstningen, fortsatta voteringar bäddar för uppgörelser och allianser bakom stängda dörrar.

Spår upplopp

John Kasich är den siste mittenpolitikern bland de republikanska aspiranterna. Segern i Ohio var hans första och han har i princip ingen möjlighet att ta hem de 1 237 delegaterna genom segrar i resterande primärval. Men desperationen hos partiledningen är stor, framhåller Ian Higham, doktorand vid statvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

Om partiet tar en "odemokratisk väg" och struntar i folkets stora stöd för Trump tror han att det kostar Republikanerna presidentvalet.

– Men det är en risk som eliten är villig att ta. Om Trump blir president kommer det att skada partiet för alltid, resonerar de.

Donald Trump själv avfärdar ett sådant scenario:

– Jag tror att det skulle bli upplopp, säger han till tv-kanalen CNN om tanken på att han inte skulle få nomineringen trots att han "representerar miljontals människor".

Politikerförakt

Den okonventionelle fastighetsmagnaten Trump har, liksom Bernie Sanders, ridit på den ilska och det politikerförakt som finns bland väljarna.

– De är inte arga människor, men de vill att landet ska styras ordentligt, sade han om sina anhängare och nämnde handel, gränsskydd och militären som exempel på sådana områden.

Både Trump och förra utrikesministern Clinton har börjat tala som om de var presidentkandidater, anser Dag Blanck, docent vid Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

– De försöker ena partiet bakom sig och de har börjat argumentera som om det vore det allmänna valet i november.

Budskapen är nästan motsatta. Clinton är försonlig i sin retorik, och har tagit ställning mot deportering av USA:s papperslösa.

– Trumps budskap bygger på främlingsfientlighet. Vi lär se hårda konflikter dem emellan, säger Ian Higham.

TT