Domardöd utlöser maktkamp i USA

USA. Balansen i USA:s högsta domstol hänger i luften efter den konservative domaren Antonin Scalias död.

– Det kommer att bli en jättestrid, säger USA-kännaren Dag Blanck.

79-årige Scalia, som dog av naturliga orsaker, utsågs till HD-domare av dåvarande presidenten Ronald Reagan 1986. Han var känd för att vädra högljudda konservativa åsikter och för sitt teatraliska uppträdande i rätten.

– Scalia var den ledande konservativa rösten inom högsta domstolen. Han var den riktiga ideologen och påverkade mycket av den juridiska debatten i USA, säger Dag Blanck, föreståndare för Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

USA:s högsta domstol består av nio ledamöter som utses av presidenten och sitter på livstid. Fram till Scalias död var domarna med konservativ stämpel i majoritet över de liberala, fem mot fyra.

– Om man försöker att nominera en liberal domare förändras balansen som finns. Det kommer att bli en jättestrid, säger Dag Blanck.

Obama vill välja

Den striden tänker president Barack Obama ta.

– Jag avser att ta mitt konstitutionella ansvar och nominera en efterträdare, och det kommer att finnas gott om tid för senaten att höra den personen och rösta, sade Barack Obama efter beskedet om Scalias död, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Men det kan bli svårt för den sittande presidenten att få igenom sin kandidat, om inte omöjligt. Majoriteten i senaten, som måste godkänna nya HD-domare, är nämligen republikansk.

– Det amerikanska folket bör få något att säga till om i valet om vem som blir deras nästa HD-domare. Därför bör vakansen inte fyllas förrän vi har en ny president, sade den republikanske majoritetsledaren Mitch McConnell enligt Reuters.

Valet kan dröja, säger Blanck.

Jämnt antal domare

– Senaten har många regler som kan förhindra att ärenden tas upp till omröstning. Frågan är hur mycket man vågar, för det här är samtidigt en av de viktigaste posterna inom det amerikanska politiska systemet.

Att antalet HD-ledamöter nu är jämnt kan få konsekvenser vid omröstningar den närmaste tiden.

– Om de inte utnämner någon, om de blockerar utnämningen, då kommer det att vara fyra-fyra. Om det blir oavgjort så kommer utslaget från den lägre domstolen att stå sig, säger Blanck.

Presidentvalet i USA äger rum i november och den nye presidenten svär eden i januari.

TT