Hollande: Attacken kommer att besvaras

Frankrike. Emmanuel Macrons stab är rasande efter en stor onlineattack som sprider laddat material inför helgens franska val. Valkommissionen säger att publicering av materialet kan vara olaglig.

Enligt den avgående presidenten François Hollande kommer attacken att besvaras.

– Vi visste att de här riskerna förelåg under presidentvalskampanjen eftersom det har hänt på andra platser. Ingenting kommer att passera utan att besvaras, säger Hollande till nyhetsbyrån AFP.

I Frankrike är det ett brott att kampanja dagen före ett val. Det ska vara en tid för eftertanke. Därför ser tidpunkten ut att vara noga vald när någon som kallar sig EMLEAKS framåt midnatt på fredagskvällen släppte stora mängder filer som uppenbarligen stulits från presidentkandidaten Macrons medarbetare för flera veckor sedan.

"Samordnat angrepp"

Macron-lägret skickade snabbt ut en kommuniké, som landade i journalisters e-brevlådor klockan 23.57 på fredagen, men kan under lördagsdygnet inte diskutera läckan offentligt utan att bryta mot vallagen.

Vänstermittenkandidatens stab kallar i kommunikén cyberangreppet och läckan för "enorm och samordnad", och ser det som ett försök till "destabilisering av demokratin, på samma sätt som sågs under det senaste presidentvalet i USA".

Materialet verkar inte innehålla så mycket sprängstoff, men enligt Macron-anställda har det blandats upp med falska dokument för att sprida tvivel och desinformation.

Enligt Vitali Kremez, forskningschef vid cybersäkerhetsföretaget Flashpoint i New York, tyder analyser av det läckta materialet att gruppen APT 28, med kopplingar till den ryska underrättelsetjänsten, ligger bakom cyberangreppet, rapporterar Reuters.

Kan åtalas

Myndigheterna vill inte säga något, med hänvisning till att kommentarer skulle kunna påverka valet.

– Varken inrikesdepartementet eller något annat departement kommer att kommentera detta eftersom valrörelsen avslutades vid midnatt, enligt lag, säger en talesperson enligt nyhetsbyrån Reuters.

Valkommissionen varnar att den som publicerar detaljer om läckans innehåll före valet kan komma att åtalas. Det gäller även massmedier, i synnerhet internetbaserade sådana, heter det. Kommissionen kallade till akut möte under lördagen för att diskutera händelsen.

Även tidigare under det som kallas EU:s supervalår har uppgifter om cyberattackförsök mot val och valkampanjer duggat tätt. IT-säkerhetsföretaget Digital Shadows har tittat närmare på USA:s presidentval, parlamentsvalet i Nederländerna och det franska presidentvalet. Slutsatsen är att falska nyheter är det vanligaste problemet, och att information ofta kommer ut utan att någon behöver genomföra en konkret cyberattack.

– Felaktig medierapportering och läckt information har varit de vanligaste metoderna i det franska valet, säger Becky Pinkard på det brittiska företaget.

Ryssland utpekat

Den snabba spridningen av fejkade nyheter gör det enkelt för hotaktörerna att påverka allmänhetens uppfattning om kandidater och politiska frågor, säger Pinkard. Det sker inte sällan via bluffversioner av nyhetssajter och falska konton i sociala medier.

– Det är svårt att kontrollera hur individer uppfattar och tar emot fejkade nyheter, säger Becky Pinkard.

Flera europeiska underrättelsetjänster har varnat för att Ryssland hjälper högerextrema partier genom dataintrång och desinformation. Något som makthavare och anhängare i Ryssland tillbakavisar.

Enligt opinionsundersökningar har mittenvänsterliberalen Macron runt 62 procent av väljarnas stöd och har stor chans att bli Frankrikes näste president genom att besegra främlingsfientliga Marine Le Pen.

TT