Så går det till när en stat blir en stat

Politik. Den här veckan går i självständighetens tecken - åtminstone i irakiska Kurdistan och Katalonien som vill låta folket besluta om framtiden. Men vad krävs egentligen för att få bli en egen stat?

Vad säger internationell rätt om självständighet?

Alla folk har rätt till självbestämmande. Det slås fast i såväl FN-stadgan som i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Men det ska inte tolkas som en automatisk rätt till självständighet, enligt folkrättsprofessorn Inger Österdahl.

– Det är ett politiskt laddat område inom folkrätten. Rätten till självbestämmande kan utövas på olika sätt, men det finns nödvändigtvis ingen automatisk rätt till självständighet, säger Österdahl som är verksam vid Uppsala universitet.

Ett alternativ till självständighet kan till exempel vara att en moderstat - om den är samarbetsvillig - går med på att ge ett folk större internt självbestämmande inom den befintliga statens gränser.

– Det kan vara ett mindre kontroversiellt alternativ, säger Inger Österdahl.

Varför möts självständighetskrav ofta av kritik?

För att en ny stat ska kunna födas innebär det oftast att en redan befintlig suverän stat kommer att förlora en bit av sitt territorium. Det strider mot lagar och normer om territoriell integritet. Om en ny stat erkänns så innebär det också ett juridiskt erkännande av att ett områdes suveränitet flyttas från ett styre till ett annat.

– Det här är inga enkla frågor, inte sällan urartar det i inbördeskrig. Eller så går saker i stå eller så inleds evighetslånga förhandlingar, säger Österdahl.

– I många fall går det att förstå varför ett folk vill ha självständighet, men det är kanske inte alltid lösningen på alla problem.

Vad krävs för att bilda en suverän stat?

En egen flagga, nationalsång och en bit land att försvara och kontrollera - sedan är det klart. Eller? Nja, riktigt så enkelt är det inte för den som vill utropa en egen stat. Enligt folkrätten måste tre kriterier vara uppfyllda: Det ska finnas ett folk, ett territorium och en statsapparat som kan kontrollera dessa.

– Det är de grundläggande kriterierna och sedan kan man ju diskutera hur väl dessa uppfylls. I vissa fall erkänner omvärlden stater även fast kriterierna inte riktigt är uppfyllda, det beror helt på omständigheterna, säger Inger Österdahl.

– Det får man testa från fall till fall och när det väl kommer till kritan handlar det mycket om hur gärna omvärlden vill eller inte vill erkänna en stat.

När erkänns en stat som självständig?

Att bli erkänd som en självständig stat är att bli medlem i en exklusiv klubb. Men det räcker inte bara med att uppfylla rätt kriterier, utan det gäller att få med omvärlden på tåget. Det finns ingen särskild procedur, mekanism eller något intyg på att en ny självständig stat har sett världens ljus, men en bra temperaturmätare är huruvida en stat beviljas medlemskap i FN.

– FN kan inte bestämma över vad som är en stat eller inte, men när FN tar upp en ny medlem så blir det ett slags tecken på att världens länder, direkt eller indirekt, erkänner en stat, säger Österdahl.

Bland medlemsländer och observatörer i FN finns dock en rad högprofilerade länder som saknar fullt internationellt erkännande. Cypern har erkänts av alla stater förutom Turkiet, ett 20-tal länder har inte erkänt Israel och Nord- och Sydkorea vägrar att erkänna varandra.

Hur går det till när Sverige erkänner en stat?

En stats vara eller icke vara är en politisk fråga - så även i Sverige. Beslutet fattas av regeringen i samråd med utrikesnämnden och kommuniceras sedan som den officiella ståndpunkten.

TT