Häng med i Turkiets folkomröstning

Turkiet. Ett mer stabilt Turkiet eller ett auktoritärt enmansstyre? Åsikterna är starka - här är allt du behöver veta för att hänga med i söndagens folkomröstning om en omstridd grundlagsändring i Turkiet.

Vad handlar det om?

Söndagen den 16 april folkomröstar Turkiet om en ändring av grundlagen som om den godkänns skulle ersätta det parlamentariska styret med ett presidentstyre. Förslaget omfattar 18 punkter.

Blir det ja innebär det den största politiska förändringen sedan den turkiska republikens grundande 1923. President Recep Tayyip Erdogan har drivits av en bestämd övertygelse om en grundlagsändring, skickat ministrar för att kampanja i Europa och använt en hatisk retorik när de hindrats från att göra det.

Om grundlagen ändras kan Erdogan ställa upp i ytterligare två val, vilket innebär att han kan sitta kvar till 2029 om han vinner 2019 och 2024. Han skulle också kunna leda AKP, det styrande parti som han var med och grundade.

Hur påverkar undantagstillståndet omröstningen?

Folkomröstningen hålls under svåra förhållanden - i synnerhet för kritiker. Undantagstillstånd infördes efter kuppförsöket i somras, då över 240 personer dödades och 1 400 skadades. Erdogan skyller det på Gülenrörelsen, något som inte har bevisats.

Sedan dess har det skett en enorm utrensning inom offentlig förvaltning, polis, militär, rättsväsende, skolor och universitet och bland medieorganisationer. Tiotusentals personer som anklagas för att vara anhängare till Gülen har sparkats eller gripits, men Erdogans motståndare hävdar att utrensningarna är mer omfattande än så och har förvandlats till en häxjakt på den politiska oppositionen. Bland annat har prokurdiska HDP drabbats hårt, flera parlamentsledamöter har fängslats, inklusive de båda partiledarna.

Turkiet har också drabbats av flera dåd som utförts av jihadistgruppen IS samtidigt som PKK fortsatt att genomföra attacker efter de kollapsade fredssamtalen 2015.

Varför kommer vissa att rösta ja?

De flesta som godkände förslaget till den nya grundlagen i parlamentet tillhörde det styrande AKP eller det nationalistiska oppositionspartiet MHP.

Anhängare till en förändring hävdar att det kommer att leda till stabilitet i Turkiet, där presidenten kommer att kunna utöva sin makt för att främja ekonomisk utveckling och bekämpa terrorism. Många pekar på det kaos av koalitionsregeringar som präglade 1990-talets politik, då svårigheterna att komma överens drev landet mot recession och inflation.

Många pekar också på att det finns tillräckligt med maktfördelning i det föreslagna systemet. Erdogan kan också räkna med stöd från sina trogna anhängare som ser honom som en jordnära ledare som står upp mot västländerna.

Varför kommer andra att rösta nej?

De två största oppositionspartierna, CHP och HDP, röstade mot lagförslaget.

Motståndare tror att en grundlagsändring skulle leda till att presidenten i praktiken blir enväldig. De pekar på regeringens tillslag mot oliktänkande liksom Erdogans intolerans mot kritik.

Enligt kritiker kommer en grundlagsändring att göra så att presidenten kan fortsätta med utrensningarna av oliktänkande. De hävdar också att folkomröstningen äger rum under dåliga förhållanden där motståndare tystats genom gripandet av ledande politiker, akademiker och journalister. De tillbakavisar också påståendet om att det kommer att finnas tillräckligt med maktdelning i det nya systemet.

Hur kommer det att gå?

Det är väldigt jämnt enligt opinionsundersökningar. Utgången kan hänga på de omkring tio procent som säger att de ännu inte har bestämt sig.

TT