1918 - när freden kom tillbaka

Världen. Den elfte timmen på den elfte dagen i den elfte månaden kom äntligen freden tillbaka efter första världskriget.

Men 1918 blev också starten för en än mer dödlig katastrof - när spanska sjukan skar igenom världen.

"Mardrömmen är över" konstaterar den belgiska tidningen Le Bruxellois kort och gott i sitt extranummer på eftermiddagen den 11 november 1918.

I det ockuperade Belgien innehåller tidningen mestadels maningar till fred och lugn från det lokala soldatråd som tagit över i den sönderfallande tyska armén. Dagen efter berättas glatt att den medlöpande tidningschefen Marc de Salm flytt utomlands och att en delegation avrest till Tyskland för att hämta hem Bryssels fängslade borgmästare Adolphe Max.

Det avgörande fredssteget efter fyra år i skyttegravarna togs tidigt på morgonen i franska Compiègne. Exakt klockan elva tystnade sedan skotten.

Krig och flykt

Runt om i Europa följs freden av nya länder: Tjeckoslovakien och Jugoslavien föds - liksom ett självständigt Polen, Estland, Lettland och Litauen.

I Finland etableras självständigheten redan under våren 1918 genom ett kort, men djupt splittrande, inbördeskrig.

Morfar ska snart fylla 13, när hans mamma Juliette inväntar striderna vid Viborg.

"Den kvällen klädde jag inte av barnen. Jag la dem med kläderna på och en stor lapp med namnet om halsen. Planen löd att Erik skulle hålla ihop med Waldemar och Hella skulle ta hand om Goga om vi skulle bli delade. Vi bestämde en plats där vägarna korsades i skogen där vi i så fall skulle återsamlas", berättar hon efteråt - då allt ändå ordnat sig.

Farmor har i sin tur just fyllt sju när dödsbudet om hennes tio år äldre storebror Hannes kommer i april.

"Skottskada i ryggmärgen" heter det kort och gott från Tavastehus.

Värsta olyckan

Men döden visade sig även på andra sätt.

"Katastrofal järnvägsolycka i Östergötland. Döda och sårade dras ständigt fram ur de brinnande spillrorna" ropar Svenska Dagbladet ut den 2 oktober sedan budet kommit om en urspårning i Getå.

Inledande uppgifter om över 300 döda visade sig dock vara osanna. Men med 42 omkomna är ändå raset i en sluttning ner mot Bråviken fortfarande den hittills värsta tågolyckan i Sverige.

Från Ryssland berättas om att hela den forna tsarfamiljen, med Nikolaj II i spetsen, avrättats av bolsjevikerna.

"På grund av revolutionens vilja har den förutvarande tsaren plötsligt avgått med döden i Jekaterinburg. Leve den röda terrorismen!" meddelar kommunistpartiets bondetidning Bednota stolt i slutet av juli.

Prinsen dör

Vad ingen då riktigt förstod var att en ännu värre katastrof än första världskriget redan pågick - åtminstone sett till antalet förlorade människoliv.

Under våren 1918 började på allvar en influensavåg att spridas över världen. Ursprunget är fortfarande oklart, men sedan den blivit flitigt omskriven i det icke krigförande Spanien - där tidningarna inte hämmades av krigscensur - döptes den snabbt till spanska sjukan.

Och den härjade bland både hög och låg.

"Hertigen av Västmanland avled lugnt och utan plågor i dag kl 4.30" skrev Svenska Dagbladet den 21 september då kung Gustav V:s yngste son, den 29-årige prins Erik, sällat sig till sjukans offer.

I Sverige dog totalt närmare 40 000 människor i epidemin mellan 1918 och 1920. I hela världen beräknas nuförtiden kanske upp till 100 miljoner ha avlidit i vad som i rena siffror sannolikt är mänsklighetens värsta katastrof genom tiderna.

Bryssel, TT:s korrespondent