Värmeböljor hotar döda allt fler européer

Klimat. Värmeböljor och andra väderhändelser kommer att öka antalet klimatrelaterade dödsfall dramatiskt i Europa de närmaste decennierna. I värsta tänkbara scenario kan dödsfallen öka femtiofaldigt, enligt en ny studie.

Studien, som publiceras i The Lancet Planetary Health, bygger delvis på analyser av 2 300 väderkatastrofer i EU-området från 1981 till 2010 Dessa kombinerades sedan med uppgifter om de kommande förväntade klimateffekterna fram till 2010.

Utgångspunkten var värsta tänkbara scenario, med en fortsatt stark ökning av de globala växthusgasutsläppen.

Resultat: År 2100 kan två av tre personer i EU komma att påverkas av olika väderkatastrofer, från cirka 25 miljoner per år i dag, till över 350 miljoner per år i slutet av århundradet. Med "påverkas" syftar forskarna på allt ifrån att man kan drabbas av sjukdom eller skadas till att man förlorar sitt hem eller upplever posttraumatisk stress, skriver AFP.

Bränder och stormar

Antalet väderrelaterade dödsfall skulle kunna öka 50-faldigt, från 3 000 dödsfall per år under perioden 1981-2010 till 152 000 per år under perioden 2071-2100.

Den överväldigande merparten av dödsfallen orsakas av värmeböljor, medan bränder, översvämningar och stormar står för en mindre del. Sydeuropa kommer att drabbas allra hårdast, medan vi i Nordeuropa påverkas minst.

I en kommentar till studien skriver dock två forskare vid universitetet i Seoul att resultaten kan vara överskattade.

"Människor är kända för att anpassa sig och blir mindre sårbara än tidigare inför extrema väderförhållanden, tack vare att medicinsk teknologi, luftkonditionering och isolering av hus förbättras" skriver Jae Young Lee och Ho Kim.

En liknande studie som presenterades i veckan visade att även Sydasien kan komma att drabbas av svår hetta att det inom detta sekel. Hettan kan där bli så stark att det blir livsfarligt att ens vistas ute för miljontals människor.

Dödlig hetta

Forskarna räknade där bland annat utifrån ett scenario där inget görs åt klimatförändringarna. Det skulle enligt dem leda till återkommande värmeböljor där luftfuktighet i kombination med höga temperaturer gör det så hett att människor i värsta fall inte kan överleva utomhus längre än några timmar.

Kan vi däremot hålla oss runt Parisavtalets mål på en global uppvärmning på max två grader jämfört med förindustriell tid, skulle antalet drabbade av den riskfyllda hettan minska drastiskt.

– Studien visar ett viktigt exempel på vilka stora konsekvenser klimatförändringarna kommer att få om den globala temperaturhöjningen inte begränsas. Inte minst de som har små möjligheter att anpassa sig kommer att ha det extra svårt. Här pratar vi om områden där det finns många fattiga, som inte kan skaffa sig luftkonditionering och som arbetar ute på åkrarna även när det är varmt, sade Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, till TT tidigare i veckan.

TT