Danska och brexitboss favoriter som EU-topp

EU. Blir det karriärens höjdpunkt för Michel Barnier? Eller till sist en kvinna?

Kampen om topposterna i EU är redan igång, trots att nästa EU-val hålls först under våren 2019.

Den europeiska maktmatematiken är komplicerad och fascinerande - om än kanske främst för de närmast berörda runt Schuman-rondellen och Place Luxembourg i centrala Bryssel.

Här ska under sommaren och hösten 2019 minst fyra, sannolikt fem, topposter i EU fördelas på bästa sätt för att skapa balans mellan syd och nord, öst och väst, nya och gamla medlemsstater, fattiga och rika och vänster och höger.

Huvudfavoriten till det finaste jobbet - som EU-kommissionens ordförande, i nuläget Jean-Claude Junckers jobb - har redan utkristalliserat sig: EU:s chefsförhandlare om brexit, Michel Barnier.

Basade för OS

66-åringen tillhör den största partigruppen i EU (konservativt kristdemokratiska EPP) och har stor erfarenhet som både nationell minister och tidigare kommissionär. Tack vare brexit (och sitt förflutna som bas för OS i Albertville 1992) är han dessutom relativt välkänd bland allmänheten. Och framför allt kan han räkna med stöd från de styrande i både Paris och Berlin.

"Det kan inte bli annat än en Macron-kompatibel konservativ, accepterad av tyskarna - och Barnier stämmer perfekt in på det", konstaterar franske mångårige Brysselkorrespondenten Jean Quatremer i tidningen Libération.

Dansk dynamit?

Å andra sidan sägs Frankrikes president Emmanuel Macron stödja inte bara Barnier. Även danska konkurrenskommissionären Margrethe Vestager påstås vara uppbackad från Elyséepalatset.

– Hon gör ett utmärkt jobb och är den mest synliga pro-europén. Hon är kvinna, har varit framgångsrik på områden som Macron bryr sig om och hon har rört upp saker i EU på flera sätt, säger Pieyre-Alexandre Anglade, parlamentsledamot för Macron-rörelsen Republiken på väg till nyhetssajten Politico.

Kruxet för Vestager är att hon tillhör EU:s liberala partigrupp. Även om hon kan hoppas få stöd från den stora mängden liberala stats- och regeringschefer i medlemsländerna är det långt ifrån givet att hon också få tillräcklig uppbackning från EU-parlamentet. Det kan dock komma att svänga om Macron - som det mumlas om i korridorerna i Bryssel - lyckas skapa en europeisk mittenrörelse i nästa EU-val, på samma sätt som han gjorde i Frankrike.

Toppmöte i februari

Andra namn som redan nu förekommer i spekulationerna är Finlands förre statsminister Jyrki Katainen och Litauens president Dalia Grybauskaite, båda från den konservativa sidan.

Utöver kommissionsordföranden ingår även rollerna som permanent ordförande i Europeiska rådet, utrikeschef i kommissionen, talman i parlamentet och mötesordförande i eurogruppen bland toppjobben. Sistnämnda post vill dessutom EU-kommissionen uppgradera rejält från och med nästa mandatperiod.

En första fingervisning om topposterna ges måhända i februari då ett informellt EU-toppmöte i Bryssel ska diskutera hur tillsättningarna ska gå till, inklusive frågan om kommissionsordförandeposten ska gå till en förhandsutnämnd "list-etta" hos den partigrupp som får flest mandat i EU-valet.

Bryssel, TT:s korrespondent