Även frikyrkor flyttar till städerna

Religion. Frikyrkorna fortsätter tappa mark i sina traditionellt starka områden och verksamheten har upphört i många församlingar.

Men nu har medlemsantalet nästan helt slutat minska - vilket beror på invandringen samt ökningen i storstäderna.

– Det handlar om urbanisering. Missionshusen ute i landet säljs av och människor flyttar in till städerna, säger Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, till TT.

I rapporten Frikyrkokartan ritas om, från Evangeliska Frikyrkan (EFK), framgår att 336 frikyrkoförsamlingar lagts ner i landet 2011-2015 och att det nu finns 2 289 församlingar. Det ser tungt ut i traditionellt starka områden som Västerbotten (minus 41 församlingar), Jönköping (minus 29), Västernorrland (minus 27), Värmland (minus 17), Norrbotten (minus 14) samt Kronoberg (minus 10).

Sju län ökar

Undersökningen, som gjorts var femte år sedan år 2000, omfattar etablerade frikyrkorörelser samt delar av den Lutheranska kyrkofamiljen, och den minskande trenden har pågått under längre tid och med ännu större tapp tidigare.

Ur frikyrkornas perspektiv går det att hitta ljusglimtar. Nu finns 224 148 medlemmar i de granskade församlingarna. Tidigare år har medlemstappet varit mycket större - medan det 2011-2015 bara var 0,1 procent.

Förklaringen är medlemsökningen i främst storstadsregionerna. De senaste fem åren har medlemsantalen stigit i sju av 21 län: Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Halland, Uppsala, Södermanland och Västmanland. I stora drag är det små församlingar i icke storstadsregioner som får svårt att fortsätta men det vägs upp av fler och större församlingar i folkrikare delar av landet.

"Kulturell flytt"

Och enligt rapporten pågår "inte bara en geografisk flytt utan också en kulturell flytt" där invandringen spelat stor roll. I slutet av 2015 fanns 169 "migrantförsamlingar" - främst i landets större städer. Det kan jämföras med 65 sådana församlingar fem år tidigare. Mätt i medlemmar rör det sig om en ökning från 5 304 till 9 119 personer på fem år.

Kjell O Lejon säger att det religiösa landskapet uppenbart är i förändring och tillägger att det finns ytterligare, oberoende församlingar, som inte ingår i den nu gjorda mätningen.

Han tror att frikyrkoförsamlingarna kan hitta nya medlemmar via sitt sociala arbete i storstäderna.

"Ett sammanhang"

Lejon pekar också bland annat på att kristna från afrikanska, asiatiska och latinamerikanska länder kan finna nya sociala band i migrantförsamlingarna.

– Man hittar gemensamma nämnare och ett sammanhang.

Men också bland andra grupper kan församlingarna bli en väg att söka sig bort från känslor av rotlöshet och alienering i storstäderna, tror Lejon.

– Man söker en trygghet, och kommer man då från en kristen bakgrund söker man ett kristet socialt sammanhang.

TT